Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Du flaggar på min födelsedag

/

Annons

Den här krönikan tillägnar jag alla er försummade
födelsedagsbarn där ute. I dag är det sista april, min födelsedag. Eller ursäkta mig – min, kungens, min kusins barn, Kirsten Dunsts och miljoner andra människor här i världen. Och att det är Nederländernas nationaldag får inte heller glömmas bort.

Har ni någonsin varit med om en födelsedag då ingen kommer på besök? Det har jag kan jag tala om för er och det är inte ett dugg roligt. Eller nu ljuger jag lite, det är väl klart att jag inte har varit helt ensam på en födelsedag. Jag ser framför mig att jag sitter vid ett jättelikt långbord, vid ena kortsidan sitter jag på en stol med fina kläder, partyhatt, och serpentiner. Resten av det långa bordet är dukat för trettio människor men ingen är där, en tårta står mitt på bordet orörd. Inte ett enda missat samtal på mobilen. Men så är det inte förstås.

Jag har en stor familj, många syskon, vi brukar träffas lite då och då. Träffas i en trång liten lägenhet och äta middag, prata en massa och skoja friskt med den humor bara en enskild familj kan ha. Det är ganska roligt vill jag lova.
På födelsedagar är det samma procedur, of course, men det är en speciell dag då ingen av mina familjemedlemmar har tid att komma över och umgås lite. Det är lite synd dock, för jag älskar att vara tillsammans med min knäppa familj, men ända sedan jag var liten har det funnits förhinder att komma på besök. Trots att jag varit ledig vissa av dagarna. Hur kan det komma sig? Den här hundratjugonde dagen på året vill folk hellre supa skallen av sig, skämma ut sig totalt och klättra i en brinnade kvisthög, än att komma hem till mig och äta tårta. Och vem som är fullt frisk säger egentligen nej till gratis tårta? Fast å andra sidan så är det nog värre att fylla år på julafton. Då blir man bara uppvaktad EN gång om året och just denna dag har alla fullt upp med annat och är uppbokade trettiofem år framåt.

Men istället för att se detta som något negativt har jag börjat vända min dag till det positiva. För vem är egentligen mer firad än jag? Varje år får jag en stor manskör, fyrverkerier och en enorm brasa i min ära. Lite champagne på det och dagen är helt komplett! Nu fattas väl inget mer än att de ska börja buga sig för mig.
Alla Sveriges flaggor är hissade på min dag, och alla ser fram emot just min födelsedag. Idag är den enda dagen man får klättra i brinnande kvisthögar utan att folk tror att man är mentalt sjuk och idag välkomnar man våren. Så när jag tänker efter så är det inte så farligt att fylla år på en högtid trots allt. Vad ska man med familjen till när hela svenska befolkningen firar en? Få människor är så firade som jag är...och så är jag ju alltid ledig dagen efter.

Mer läsning

Annons