Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stordrift håller matpriserna nere

/

Hård konkurrens mellan livsmedelsföretag har lett till lägre matpriser. Men utvecklingen har skett på bekostnad av de mindre leverantörerna och butikerna. I dag är det de stora matkedjorna som regerar.

Annons

De senaste åren har vi blivit vana vid rubriker som varnar för höjda priser på olika livsmedel. Enligt Statistiska centralbyråns Konsumentprisindex, KPI, har de ökat med 16 procent bara sedan 2005.

Samtidigt går en betydligt mindre del av hushållskassan till mat jämfört med för 30 år sedan. Då var den uppe i en fjärdedel, i dag ligger den på runt 13 procent.

Ökad priskänslighet
Så länge det finns pengar i plånboken handlar vi ganska obehindrat. Konsumtionen av dyrare varor som bland annat oxfilé och delikatesser har också ökat år från år. Men i och med att räntorna höjts har man från livsmedelsbranschens sida sett en större priskänslighet hos konsumenterna.
- Då är det konsumtionen av bland annat mat som får stryka på foten. Man handlar inte mindre mängd mat men väljer mer omsorgsfullt efter pris och går till andra butiker, säger Thomas Svaton, vd för branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

Multinationella drakar
Och den som är lite om sig och kring sig har också stora möjligheter att få en billigare matkasse. Sedan 1980-talet har det skett en radikal förändring på matsidan. Då fanns fortfarande små Konsum- eller Icabutiker i var och vartannat kvarter. I dag har ett stort antal konkurrerats ut av stormarknader belägna i städernas ytterområden. Många av dem är utländska affärskedjor som varje år drar in stora vinster och som i kampen om kunderna därför kan sätta ytterligare press på priserna.

Enligt Thomas Svaton har utvecklingen även smittat av sig till leverantörerna som också blivit större och färre.
- De som klarar sig bäst i dagligvarumarknaden i dag är utan tvekan de stora multinationella drakarna - Nestlé, Procter & Gamble, Unilever, Kraft. För 20 år sedan hade de en fabrik i varje land, i princip. Nu är det centraliserat till stora megafabriker. Ett fåtal i Europa, Asien och så vidare.

Stordrift trenden
Utvecklingen på produktionssidan har gått åt samma håll. Bönder med små gårdar och liten produktion får allt svårare att klara sig. Om trenden fortsätter mot stordriften är det snart bara de stora gårdarna i Skåne och i Mellansverige som är kvar. Och det är bara en tidsfråga innan flertalet av oss dricker mjölk från kor som betar utanför landets gränser.

När det gäller köttet är vi redan där.
- När konsumenten gör värderingen att entrecôten från Uruguay och Brasilien inte smakar illa, utan tvärtom, blir valet naturligt. De flesta av oss väljer inte mat av ideologiska skäl utan ekonomiska och smakmässiga.


Lena Wreede/TT Spektra
lena.wreede@ttspektra.se

Mer läsning

Annons