Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige bäst på återvinning

/
  • världsbäst. Svenskarna är bäst i världen på att återvinna elavfall, med sina dryga 17 kilo per år.

Svenskarna är bäst i världen på att samla in elavfall. Ändå hamnar 12 000 ton i sop­påsen varje år. I våra byrålådor ligger eltandborstar, mobiler och gamla cd-spelare och skräpar.

Annons

I hela Sverige finns 650 återviinningscentraler. Men vem åker flera mil med tre glödlampor i bagageluckan? Det har branschorganisationen Avfall Sverige börjat fundera över.
I vissa kommuner finns numera elavfallsinsamling i fastigheternas soprum.
– Dessutom provar vi ett nytt insamlingssystem i några kommuner. Vi sätter upp insamlingsbehållare för glödlampor och annat smått elavfall i butiker eller på andra ställen dit vi ändå måste ta oss, säger Jessica Christansen som är ansvarig för farligt avfall och elektronikavfall på Avfall Sverige. Satsningen har hittills gjort att insamlandet har ökat.

– Så länge det ligger kvar är det inget miljöproblem. Men förr eller senare hamnar det i naturen och då kan farliga ämnen spridas, varnar Jessica Christansen.


De farliga ämnena är framför allt bly, kadmium och kvicksilver. Men elavfallet innehåller också återvinningsbart material. Och ju mer man kan återvinna, desto mindre påverkar man växthuseffekten eftersom det går åt mindre energi till att tillverka varor av återvunnet material än nytt.
I Sverige har vi blivit duktiga på att återvinna elavfall. Den som slängde sitt kylskåp på 1970-talet kunde hoppas på att metallen skulle återvinnas – i bästa fall. År 1999 återvann svenskarna ett kilo elavfall per person och år.
Men i år är den siffran uppe i drygt 17 kilo och det är bäst resultat i världen!


Men vi konsumerar också mer i dag, och den största avfallsökningen står elavfallet för. Säg den som använder sin mobiltelefon tills den går sönder av ålder i stället för att hoppa på något lockande erbjudande om en ny lur.

– Det är en svår fråga, man kan ju inte förbjuda folk att konsumera, säger Jessica Christansen, som inte tycker att man ska sälja vidare sina gamla vitvaror.
– Gamla produkter innehåller farliga ämnen och är mer energikrävande än nya. Elprodukter som återanvänds riskerar att hamna i orätta händer och köpas upp och exporteras till Afrika eller Asien där de inte har möjligheter att behandla avfallet på ett miljöriktigt sätt.
När den gamla cd-spelaren till slut går sönder ska den lämnas in på en av kommunens återvinningscentraler. Men vad händer sedan?
– Eftersom producenterna har ansvar för att ta hand om sina produkter hela vägen – från produktion till återvinning – är det de som hämtar upp elavfallet från återvinningscentralerna, säger Jessica Christansen.
Sedan tas elprylarna isär och sorteras upp efter material – trä, plast och metall. Det som inte går att återvinna förbränns, och då passar man på att ta tillvara på värmeenergin.
– Vissa tungmetaller går att återvinna, som till exempel kadmium. De tungmetaller som inte går att återvinna, bland annat kvicksilver, skickas till förvaring, där man packar in dem på ett säkert sätt, säger Jessica Christiansen, som påminner om att det faktiskt är lag på att lämna sitt elavfall till återvinning och inte slänga det i hushållssoporna.

Mer läsning

Annons