Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ekonomiingenjörer från Gävle får jobb

Fyra av tio högskolestudenter i Sverige har inte fått jobb inom sitt område ett år efter examen, enligt en ny undersökning.

Men av de som läser till ekonomiingenjör på Högskolan i Gävle har åtta av tio fått kvalificerade jobb.

– Det känns lovande, säger andraårsstudenten Hannah Claw.

I går presenterade Svenskt Näringsliv sin årliga högskolebarometer som kartlägger hur det gått för studenterna som examinerades 2008/2009. Den visar att 43 procent inte fått jobb inom det område de är utbildade till eller är arbetslösa sju till tolv månader efter sin examen.

För de studenter som läst industriell ekonomi, ekonomiingenjör och företagsekonomi på Högskolan i Gävle ser det dock betydligt bättre ut, åtta av tio har fått relevanta jobb.

– Det är riktigt kul och en bekräftelse på att vi ligger rätt med våra utbildningar, säger Stefan Eriksson, programansvarig för ekonomiingenjörsprogrammet.

Han tror att en framgångsfaktor är den nära samverkan med näringslivet i regionen, vilket även undersökningen betonar.

– De här utbildningarna är nära kopplade till industrin. Studenterna utför både stora och små projektarbeten ute på företagen och får testa sina teoretiska kunskaper praktiskt, säger Stefan Eriksson.

– Vi har också bra koll på vilka kunskaper näringslivet efterfrågar.

Många av studenterna som utexaminerades i fjol har jobb på till exempel Sandvik och Korsnäs, men också på mindre företag. De hittade jobb trots lågkonjunkturen.

Hannah Claw, som läser andra året på ekonomiingenjörsprogrammet, tycker att det känns positivt att höra att de som gått utbildningen tidigare klarat sig bra.

– Det känns hoppfullt att veta för oss som går nu. Då kan vi också tro på jobb, säger hon.

Studenterna som tog examen i data- och systemvetenskap eller medie- och kommunikationsvetenskap har dock haft det tuffare att hitta kvalificerade jobb. 41 respektive 17 procent arbetar i dag med det de utbildade sig för.

Det kallar Svenskt Näringsliv för resursslöseri. De vill att de statliga ekonomiska resurserna till högskolor och universitet, 21 miljarder årligen, ska styras av resultaten, det vill säga av hur många studenter som får kvalificerade jobb efter examen.

Rent lönemässigt ligger studenterna från Högskolan i Gävle några tusenlappar lägre i ingångslön än de från Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Handelshögskolan i Stockholm. En student som läst industriell ekonomi i Gävle fick i snitt 22 000 kronor i ingångslön, medan en som läst utbildningen på KTH fick 27 500 kronor.