Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En arbetsrätt för 2000-talet

Den stora och avgörande frågan är hur den framtida välfärden ska se ut. Och så jobben och tryggheten på jobben. Välfärd och arbete hör ihop. När människor har ett arbete känner de också trygghet och då skapas förutsättningar för att bygga vidare på den välfärdsmodell som är en del av vårt samhällsbygge.

Annons

 

Förhandlingarna om ett nytt avtal för spelreglerna på arbetsmarknaden har kommit igång. Det gamla Saltsjöbadsavtalet från 1938 ska bytas ut mot ett avtal som möter en ny tid och dess förutsättningar. Ingen lätt uppgift.

Från arbetsgivarna vill man helst se en uppmjukning av lagen om anställningstrygghet (Las) och att konfliktreglerna förändras. Allt för att gynna arbetsgivarparten. Det handlar i grunden om att skapa en mer flexibel arbetsmarknad, men förstås på arbetstagarnas bekostnad.

Från LO är man noga med att den grundlagsskyddade konflikt-rätten inte kan förändras. Den måste ligga fast, men öppenheten i andra frågor är stor. Allt syftar till att ett nytt avtal ska komma till stånd, som ger både arbetstagare och arbetsgivare en ny grund att stå på.

Detta efter 70 år med Saltsjöbadsavtalet.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin säger sig ändå vilja se över delar av konflikträtten. Och visst kan det finnas anledning att se över de blockader som sker mot enmansföretag, vilket knappast medialt har lyft fackföreningsrörelsen, men det handlar om så mycket mer.

 

Svenskt Näringsliv vill se ett svagare fack. För att nå det målet förlitar man sig på att högeralliansen agerar till deras förmån. Lägg därtill alliansens orättvisa fördelningspolitik.

 

Riskerna med en orättvis fördelningspolitik är uppenbara. Den leder till en fortsatt urholkning av samhällssolidaritet och till att människor fortsätter att passiviseras. Vi ser det redan i ett allt lägre valdeltagande i de förortsmiljöer som är mest utsatta av arbetslöshet, sämre skolor, sämre sjukvård och allmänt dålig samhällsservice.

Den borgerliga synen på arbete och välfärd är att misstänkliggöra människor som är arbetslösa. Samtidigt vet vi att allt fler aldrig tas emot på arbetsmarknaden hur mycket de än vill ha ett arbete. Det kan bero på ålder, det kan bero på handikapp, det kan bero på vilket land du kommer ifrån. Dörrarna är stängda.

LO med Wanja Lundby Wedin i spetsen vill förändra lagen så att kollektivavtal även ska gälla för utländska företag på tillfälligt uppdrag i vårt land och att förutsättningarna för det tydliggörs.

 

Svenska avtal ska självfallet gälla på svenska arbetsplatser. Kollektivavtalen är grundbulten för rättvisa och konkurrensneutrala arbetsplatser. Annars finns risk för social dumping och lägre löner.

 

Något som kan leda till ytterligare ökade klyftor i samhället. Det räcker gott med dem vi redan har.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, m, har sagt sig vilja slå vakt om den svenska modellen. Han anser att det i första hand är parterna på arbetsmarknaden som helst i konsensus ska lägga fast det fortsatta arbetet för att hitta de nya formerna för en till EU-rätten mer anpassad arbetsrätt.

Om regelverket i kollektivavtalen ses som alltför inskränkande finns det anledning att rätta till den delen, men kollektivavtalen har visat sig fungera väl. Raseras denna grundbult i den svenska arbetsrätten hamnar vi ett gungfly, där löntagarna blir förlorarna.

 

Det är viktigt att maktbalansen på arbetsmarknaden är intak

t

.

 

 

Det som spökar för att hitta ett nytt avtal handlar kanske mer om EU-rätten än om parterna på svensk arbetsmarknad. Här finns ändå konsensus om framtiden

 

Mer läsning

Annons