Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En bal massa

/

Egentligen är det inte den sista balen massa du ser på bilden. Den matades ut flera timmar efter det att journalisterna lämnat fabriken i Norrsundet. Vad du ser på bilden är däremot symbolen över en epok som nu gått i graven.

Annons

En bal massa, inte helt olik Strindbergs historia om ett halvt ark papper som på några få rader tecknar en relation, dess uppgång och dess fall.

Kan inte slå Strindbergs novell ur tanken när jag står där i fabriken. Massabalen som ligger på fabriksgolvet rymmer berättelsen om människoliv, om vardag, om Norrsundets historia, om brukets uppgång och fall och skvallrar på samma gång om vår framtid, om rationaliseringar, om frånvaron av konstanter i den mänskliga existensen. Det är inte bara en bunt massa som ligger där. Det är så otroligt mycket mer.

Ingemar Ehn, en av de som passerar svarar lite dröjande;

– Ja... Vi är ganska sega här... och konstaterar också att det är ganska stor aktivitet i bygden för att övervinna sorgen efter nedläggningsbeskedet förra hösten.

Det är positivt. Bruket må gå i graven nu. Men det är inte liktydigt med att Norrsundet kommer göra det.

När vi sedan förflyttar oss till fabriken och går in i maskinhallen där den sista balen massa skall levereras har människor redan samlats. Anställda med kamera i handen, en skock journalister. Det taktfasta dunkandet från maskinparken som mycket snart kommer att upphöra när den sista överdimensionerade sockerbiten massa lämnar anläggningen. Fabriken i Norrsundet håller på att tömma sig. Ungefär som en människa gör när hon dör och alla muskler till sist slappnar av.

Frågar Örjan Larsson, ordförande i Pappers avdelning 146 i Norrsundet, hur det känns att stå där denna sista dag av massaproduktion. Han svarar enkelt;

–Vemod. Ont i magen.

Två män från det sista skiftlaget står bredvid mig. Skulle även vilja fråga dem hur de känner en sådan här dag, men de går sin väg innan jag hinner göra det. Kanske gör det inte heller så mycket. För hur många svar finns det egentligen på en sådan fråga denna sista dag?

En dag som gårdagen kan inte vara annat än ödesmättad och vemodig eftersom en industri som massafabriken i Norrsundet är något större än bara en arbetsplats. Den är en del av ortens historia, den har varit vardag för generationer inom vissa släkten, den har varit gemenskap, försörjning och en konstant som definierat Norrsundet. Och när fabriken nu läggs ner töms den även på allt detta innehåll.

Men trots detta. Även om gårdagen var vemodig finns också framtiden. Och när det för sista gången är dags att gå ut genom grindarna för alla de som stannat kvar för att hålla igång driften fram till sista dagen orkar de förhoppningsvis därför gör det i Strindbergs anda.

Mer läsning

Annons