Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En dag räcker inte

Annons

Så är den här igen. Dagen då vi ska uppmärksamma jämställdhetsfrågor och orimliga könsskillnader. Det kan behövas.

För det finns massor av orimligheter att ta itu med.

Till exempel det faktum att kvinnors inkomster är 28 procent lägre än mäns. Det beror till stor del på att en tredjedel av alla kvinnor arbetar deltid, mer eller mindre frivilligt. Men även utan att ta hänsyn till arbetstiden får kvinnor betydligt lägre lön än män (86 procent av männens lön). Något som är obegripligt, eftersom kvinnor generellt har högre utbildning.

Den här inkomstskillnaden följer sedan med kvinnan i alla skeden av livet. Låg lön innebär låg a-kassa, låg sjukpenning – och låg pension.

En annan orimlighet är vår extremt könssegregerade arbetsmarknad. Bara 12 procent av de svenskar som arbetar är sysselsatta i yrken med ”könsbalans”. (Där andelen kvinnor och män är mellan 40–60 procent). Orimligt är även det faktum att yrken som är kvinnodominerade har väsentligt lägre löner än yrken som är mansdominerade, trots lika utbildningsnivå.

Och det börjar redan i gymnasiet. Tjejerna väljer omvårdnad eller barn- och fritid. Pojkarna väljer teknik eller fordon. Med hänsyn tagen till tjockleken på den framtida plånboken är det ett väldigt ostrategiskt val, av tjejerna.

Det ser inte bättre ut högre upp i näringskedjan heller. I näringslivstoppen är det inte jämställt alls. Av alla börsnoterade företag var år 2011 endast 3 procent av vd:arna kvinnor.

Så vi har väldigt långt kvar till ett jämställt samhälle. Det finns massor med recept för att ändra på ojämställdheten. Men de viktigaste måste vi ta itu med allra först. För det första; vi måste dela lika på föräldraansvaret. Därutöver måste vi värna välfärden.

För när vi skär ned på vår välfärd, den offentliga sektorn, är det kvinnan som drabbas hårdast. Det är kvinnan som går ned i arbetstid för att täcka upp för en barnomsorg som inte är tillräcklig, det är kvinnan som täcker upp när äldreomsorgen sparar och det är kvinnan som blir springvikarie i vården.

Vi behöver påminnas om alla orimligheter i vårt samhälle. Fast. Det är till ingen nytta att bara göra det en enda dag på året. Kvinnor och män ska självklart ha samma makt att forma sina liv. Det är något vi måste kämpa för årets alla dagar.

Annons