Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En förlorad värld

En förlorad värld
Regi: Julian Jarrold
Med: Matthew Goode, Hayley Atwell, Ben Whishaw m fl
Filmstaden, Gävle

Frågan om religionens betydelse är jätteaktuell just nu. Så hur kan man misslyckas så kapitalt med nyinspelningen av "En förlorad värld"?
Den handlar om en katolsk, förnäm brittisk familj som är fastlåst i traditioner och gamla värderingar, i en tid när allt runt omkring förändras.

Det borde kunna kännas hur allmängiltigt som helst.

Men här görs ingenting för att skapa aha-upplevelser. Här målas endast en bild av besynnerliga människor. Lönlösa att försöka förstå sig på.

Det är mellankrigstidens England och Charles Ryder börjar på universitetet i Oxford. Han bländas av aristokraten Sebastian, en livsnjutare med känslig själ och smak för champagnefrukostar. Och som har en lika förföriskt elegant syster.

Filmen följer dessa tre människor och deras komplicerade, romantiska förhållande till varandra. Allt i överklassmiljöer som är som en saga för Charles. Syskonen manövreras totalt av familjedrottningen (magnifik Emma Thompson), deras djupt troende mor.

"En förlorad värld" (Brideshead revisited") bygger på en berömd roman av Evelyn Waugh och gick som tv-serie på 80-talet.

Jag tyckte i och för sig att serien var en rysligt (80-tals)ytlig uppvisning av pärlhalsband och slinkiga klänningar.

Men det är mer anmärkningsvärt att en ny version väljer exakt samma oreflekterade utgångspunkt. Fortfarande denna skräckblandade, nostalgiska fascination inför överklassens dekadenta vanor, utfyllt med följetongspsykologi.

Den veka Sebastian porträtteras enastående av Ben Whishaw. Det sociala spelet runt middagsbordet på lantgodset är en studie i makt. Charles bistra pappa lämnar aldrig sin stol och sin dagstidning men kommenterar händelserna i omvärlden i isande arroganta repliker.

Så enskilda broderier är av utsökt kvalité, annat kan man inte säga. Även om filmen är tråkig som en trådgardin.