Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En tryggare skola

Annons

2 % av Gävles skolungdomar känner sig sällan eller aldrig trygga i klassrummet.
56 % av Gävles skolungdomar känner sig oroade för att misslyckas i skolan.
24 % av Gävles ungdomar oroar sig för att inte få den hjälp de behöver i skolan.
24 % av Gävles skolungdomar har någon gång blivit mobbade.
89 % av Gävles ungdomar tycker att det är viktigt att det görs mer för att stoppa mobbning.
15 % av Gävles ungdomar har fått kränkande meddelanden via Internet.
Det här är några av de siffror som framtagits i Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst 2011. I Gävle har 800 skolungdomar i åk 6, åk 8 och första året i gymnasiet besvarat vår enkät, och i hela Sverige har 25.000 ungdomar lämnat sina svar.
Att skolan är en viktig arena i ungdomars liv är klart, men vem kunde ana att skolan för så många upplevs som så farlig och så otrygg?
Skulle du vilja gå till din arbetsplats under de här förutsättningarna? Varje dag? I minst nio år?
I varje skola i Sverige ska det finnas en plan mot kränkningar och diskrimineringar, i dagligt tal oftast kallade Trygghetsplaner. De flesta skolor arbetar mycket aktivt med olika mobbningsprogram och olika metoder för att reda ut mobbning och för att kunna stötta och hjälpa utsatta elever. Pedagoger och trygghetsgrupper sliter sitt hår, dokumenterar, samtalar, utvärderar och reviderar skolornas trygghetsplaner flera gånger under ett läsår.
Åndå kommer man ingen vart med mobbning och trygghet i skolan.
FN:s Barnrättskommitté uttrycker sin förvåning över att vårt trygga Sverige har arbetat så många år med så dåligt resultat och de ställer
frågan: Varför klarar ni inte av att lösa mobbningsproblematiken?
Vid den granskning som vart femte år görs av FN:s Barnrättskommitté i Genève återkommer samma kritik. Varje gång - senast vid den fjärde granskningen 2009.
Hur kommer kritiken att lyda vid nästa granskning 2014?
Barnkonventionen nämns nu i skolornas nya läroplan; Lgr - 11, och Barnkonventionens grundtankar vilar över hela kapitel ett, Skolans värdegrund och uppdrag.
Ändå har inte många skolor kopplat sina trygghetsplaner till Barnkonventionens artiklar.
Jag har frågat varför och fått svaret: Vi kan inte hålla reda på allt, det är inte så nödvändigt.
En grundutbildning i Barnkonventionen behövs för alla som arbetar med, eller kommer i kontakt med, barn.
Ett krav måste vara att åtminstone alla lärarstudenter får en gedigen genomgång av Barnkonventionen!
För att få bukt med mobbning så måste kanske skolorna arbeta mer med ett förebyggande arbete.
Rädda Barnen har nu konkretiserat fem områden för ett gott trygghetsarbete:
Värdegrund, Inflytande, Vuxennärvaro, Föräldradialog och Nätet.
Vi har tagit fasta på olika åtgärder som visat sig fungera bra och satt samman dem till en helhet i verktygslådan "För en tryggare skola"
som kan vara till stor hjälp för de skolor som verkligen vill lyfta sitt antimobbningsarbete med nolltoleransmålet.
Skolan ska kanske arbeta mer med friskvård - att förebygga, än med sjukvård, d.v.s rycka ut när det hemska redan har hänt.

Margareta Elensky
ordförande i Rädda Barnen i Gävle

Mer läsning

Annons