Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett utanförskap gick över i jobb

Annons

”Det har varit någon form av vuxenmobbning”. Hårda ord, uttalade av facket på UD. Kritiken riktar sig mot utrikesministern, den illa omtyckte Carl Bildt.

Några år av barnsligt utpekande, skuldföreläggande och moraliskt underkännande utan mer substans än lösa rykten och illa underbyggd kritik, sedan fick Lars Danielsson ett jobb som någorlunda motsvarar hans kvalifikationer.

Bildt höll sig borta när uppdraget presenterades. Ceremonin överlämnades till Göran Hägglund, främmande för den sortens primitiva förföljelse Bildt ägnat sig åt. Några vackra ord, och rättvisa.

Danielsson, som utan problem kommunicerar på kinesiska, reser till Hongkong för att där, och i Macau, befrämja det svenska. Ett uppdrag han är mer än väl lämpad för.

Bättre ändå hade varit att utse honom till EU-ambassadör inför det svenska ordförandeskapet nästa år, men så långt kunde Bildt inte sträcka sig, trots att Danielsson där kunde gjort ett strålande jobb. Men Bildt låter sig inte överglänsas på de områden han rutat in som sina; Europa och världen.

Efter tsunamin placerade Bildt Danielsson i ett utkylt rum på UD, utan andra arbetsuppgifter än

att

hålla sig vaken. Ett förbryllande slöseri med resurser, men för Bildt var det viktigare att visa vem som tagit över på UD än att utnyttja Danielssons väldiga kontaktnät. Ett utdraget straff för döden där borta i Asien.

Danielsson utsågs, av delar av den statliga byråkratin och landets medier, till ansvarig för den väldiga flodvågens förfärliga konsekvenser, som om han personligen kunde förhindrat den.

Journalister belägrade hans hem, familjens bil skars sönder och familjemedlemmar jagades obarmhärtigt. Skulden skrevs ut; Danielsson bar ansvaret för det statliga och byråkratiska tillkortakommandet den där julnatten.

Under några år sökte Danielsson vettiga arbetsuppgifter, som efter Bildts utslag gick till andra, mindre kvalificerade. Ett förödmjukande förhållningssätt, lika utstuderat som avsiktligt.

En partipolitisk vendetta och Golgatavandring, sammanfattade Marita Ulvskog i går. Socialdemokratiska regeringar har använt Bildts medarbetare, utan hänsyn till partipolitiken. Bildt gör inte så. Han demonstrerar.

Men till slut ingrep väl statsministern eller någon annan i regeringen. Det uppenbara blev till en pinsamhet som sträckte ut sin rodnad över hela kabinettet. Vuxenmobbning, säger facket nu och då.

Men när regeringen till sist ändrade sig anas ett villkor: Utnämning en dag när Bildt befinner sig på annan plats.

Hade han räckt över uppdraget till Danielsson kunde det ses som en gärning höjd över det gemena. Att Bildt lyft sig en aning från det trotsigt barnsliga. Men i stället detta, förväntade: Inga kommentarer.

Mer läsning

Annons