Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Ett utmärkt analysexempel i argumentationsanalys"

Annons

Det främsta värdet med Beckmans och Bohlins svar på mitt svar på deras ursprungsartikel är att det skulle kunna vara ett utmärkt analysexempel i en kurs i argumentationsanalys, den vimlar nämligen av flera typiska försök att med osakliga medel försöka övertala läsarna att känslomässigt ta ställning för deras egna ståndpunkter gentemot motståndarens. Låt oss se lite närmare på herrar riksdagsledamöternas argumentationsteknik.

1. Man staplar känslomässigt positivt laddade beteckningar på sig själva och sin sak och negativa på motståndaren. Störst effekt får detta om man, som i moderatdebattörernas fall, först utmålar motståndarens åsikter som starkt negativa och därefter framhåller de egna som räddare i nöden - mycket vanligt i de politiska debatterna.
Jag själv och mina åsikter betecknas som ”lägsta nivå”, ”staplar floskler”, ”osakligheter”, ”sminka över”, ”befängda påståenden”, ”bristande tilltro till medmänniskors förmåga och kompetens”, ”yttrandefrihetsförbud för alla utom staten”.
Deeras egna åsikter betecknas däremot som ”frihetsreformen” ”rättvisa” och ”fri mediamarknad”.

2. Man tillskriver motståndaren åsikter som denne aldrig framfört: ”han (d.v.s Per F) ogillar alla medier som inte ägs eller kontrolleras av staten”. (Jag säger bara att medier i allmänhetens tjänst inte ska finansieras med skattemedel, för då blir de verkligen ”statligt styrda”.)

3. De sammanför motståndaren med grupper som kan förmodas ha låg eller föraktfull status: ”Ränderna går aldrig ur”, ”Per Falk och hans likasinnade” - vilka dessa är förklaras inte, men eftersom socialdemokratiska kvinnoförbundet nämns i sammanhanget är det väl dess medlemmar som åsyftas. (se f.ö 2 ovan)

4. Man tillskriver motståndaren politiska eller andra åsiktstillhörigheter som han inte har. Jag har t.ex inget som helst uppdrag i någon politisk-, religiös- eller nykterhetsorganisation, vilket antyds enligt 3 ovan. och önskar självfallet inte ”yttrandefrihetsförbud för alla utom staten”, ja inte för någon.

4. Man gör påståenden som behöver styrkas av kvalificerade undersökningar för att vara giltiga: ”Vanliga människor i Sverige kan tillgodogöra sig nyhetsförmedling på engelska”. Tvärt om motsägs detta inte bara av min egen erfarenhet från de områden i samhället där jag, till skillnad från överklassmoderaterna, rör migutan också av en organisation som Digitala nyheter. Och trots att moderatskribenterna är ledamöter av vår lagstiftande församling, så tycks de inte känna till den språklag som gäller i Sverige sedan 1 juli 2009; i den sägs nämligen:
4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.
5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska
ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.
6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Det duger alltså inte att, som Beckman och Bohlin gör, hänvisa till nyhetssändningar från CNN och BBC - hur mycket sägs i dessa om svenska A-kassan och Försäkringskassan till exempel?

5 Beckman och Bohlin är antingen okunniga, eller påstår sådant som de vet inte är sant, när de säger ”de av staten ägda medierna”. Staten äger nämligen inga egna etermedier.
De påstår vidare att neutralitet och oberoende precis som idag kan garanteras genom lagstiftning. Självfallet gäller inte det t.ex TV3 och TV5 som sänds från utlandet.

6. Man tillskriver motståndaren yttrande som denne aldrig har gjort: ”Per Falk som uppmanar till att rösta bort Alliansen vid nästa val”. Förvisso har jag ingenting emot att Alliansregeringen faller, men vad jag faktiskt menade är att osakliga, vilseledande, okunniga herrar som Beckman och Bohlin är inte värdiga att vara ledamöter av Sveriges lagstiftande församling, Riksdagen.

Per Falk, Gävle

Mer läsning

Annons