Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Europakten för oss närmare en euro ingen vill ha

Annons

Opinionen för att införa euron i Sverige är rekordlåg visar Statistiska centralbyråns senaste mätning. Endast elva procent av befolkningen vill byta ut kronan. Samtidigt finns det tydliga tecken på att regeringen, med Reinfeldt i spetsen, vill föra in Sverige i ett fördjupat ekonomiskt samarbete som till stora delar består av just den EMU-politik folket sagt nej till och som i dagsläget över 80 procent av befolkningen motsätter sig. Reinfeldt måste komma med tydliga besked om vad som håller på att ske och hålla Sverige utanför pakten.
EU-toppmötet i Bryssel början av december resulterade i en mellanstatlig europakt som ska skrivas under i mars nästa år. I praktiken innebär pakten att de länder som inte har euron och som ansluter sig underställer sig centrala delar av den EMU-politik som vi folkomröstat om.
En del av pakten innebär att euroländerna ska kunna få lån via IMF på ytterligare 200 miljarder euro. Av dessa ska en fjärdedel komma från länder som inte har euron, däribland Sverige. Riksbankschefen Stefan Ingves vill att Sverige åtar sig att låna ut upp till 100 miljarder kronor. Det är otroligt mycket pengar.
Vi i Vänsterpartiet är inte principiella motståndare till att låna ut pengar till andra länder. I närtid har vi till exempel sagt ja till att låna ut pengar till Island och Lettland. Däremot måste vi först veta vilka andra länder som är med, till vilka länder lånen ska gå och hur villkoren ser ut. För vi kommer inte att ställa oss bakom lån där man kräver privatiseringar, avregleringar och att välfärdssystem slås sönder.
När frågan om lånet till euroländerna var uppe i riksdagens EU-nämnd var majoriteten beredd att skriva under en blank check. Nu vet vi lite mer och det finns god fog att känna stor oro. Sverige ska ta över en del av eurozonens risker via det nya IMF-lånet. I praktiken innebär det att vi närmar oss euron. Men Sverige och Europa har inget att vinna på att vi ansluter oss till en valutaunion som är ett grundligt fiasko.
En annan allvarlig konsekvens av europakten är att länders makt över sina budgetar flyttas till Bryssel. Där ska EU-kommissionens anonyma och mäktiga tjänstemän förhandsgranska medlemsländernas statsbudgetar innan de antas och kunna komma med krav på förändringar. Det betyder att EU kan ha synpunkter på såväl utgifter som inkomster. Möjligheterna att driva en välfärdspolitik med en stark vård, skola och omsorg kan försvinna. Så vill vi inte ha det.
Vi lever i intressanta tider. En eurokollaps blir allt troligare. Konsekvenserna kommer att bli ödesdigra och i värsta fall kommer det att leda till sociala härdsmältor runt om i Europa. Detta är en utveckling vi absolut inte vill se. En bra början för att lindra effekterna av krisen är att låta länder lämna euron och hjälpa dem att återfå sin konkurrenskraft. Vi behöver också inför betydligt striktare regler för bank-och finanssektorn. Krisen kan inte lösas genom att försöka rädda den euro som skapat krisen.

Jonas Sjöstedt
Riksdagsledamot (V)

Mer läsning

Annons