Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fiska krabbor i Norge

/

Med bara händerna plockas fem kilo stora kungskrabbor upp ur havet i Nordnorge nära den ryska gränsen. En utsökt delikatess som efter 15 minuter i en stor gryta blir den godaste lunchen i mannaminne. Kungskrabbsafarin utanför Kirkenes har vunnit pris som världens bästa reselivsupplevelse.

Annons

Långt uppe i Nordnorges vildmark vid Hurtigrutens ändhållplats i Kirkenes bor Lars Petter Oie och Guro Brandshaug. Vid Jarfjordbotten i östra Finnmarken anordnar de kungskrabbsafari, dykning, fisketurer, hundspann och snöskoter för besökande turister. Här uppe i Barents hav nära den ryska gränsen trivs de gigantiska röda Kamtjatkakrabborna.

Med en snabbgående gummibåt åker vi ut på fjorden för att fånga några färska kungskrabbor direkt ur havet. Lars Petter tar på sig dykardräkten och går ner för att med bara händerna plocka upp några krabbor nära en fågelklippa där tusentals tretåiga tärnor lever. För dem som har dykarcertifikat finns det möjlighet att själv följa med ner i havet och plocka upp krabborna.

– Det gäller att se upp för klorna som kan knipsa av ett finger, men kungskrabborna rör sig långsamt och är inte aggressiva, säger Lars Petter Oie.

Efter en stund kommer han upp med en gigantisk kungskrabba på 5 kilo som mäter 90 centimeter från ben till ben.

– Det är bara en medelstor krabba. Det finns de som är två meter långa och väger 15 kilo, men den största som vi har fångat var på åtta kilo, säger Lars Petter.

Kamtjatkakrabborna kommer ursprungligen från norra Stilla havet men finns även utanför Japans och Alaskas kuster. Det var ryska forskare som planterade ut de röda kungskrabborna från Kamtjatka i Murmanskfloden 1960 för att bättra på det lokala fisket. Därifrån vandrade de på sjuttiotalet vidare ner längs den norska kusten mot Lofoten.

Kungskrabban är en stark överlevare och har anpassat sig till dessa varmare vatten. Honan lägger 450 000 ägg varav bara två procent överlever äggstadiet. Krabborna kan bli 30 år gamla och växer långsamt. Efter ett år är de fortfarande mycket små. Kungskrabban kan äta det mesta men är mycket förtjust i musslor och håller gärna till nära klippor där musslorna lever.

Krabbfisket är reglerat till 300 000 krabbor per år, och lokalbefolkningen har rätt att fiska tio krabbor per år.

– När kungskrabban först kom var det en explosiv utveckling och i början var folket i trakten oroliga för vad som skulle hända eftersom arten var helt ny i dessa vatten. Krabborna har inte ödelagt botten utan naturen verkar ha hittat en balans. Kungskrabborna har gjort så att en liten bygd har kunnat överleva och vi ser dem som en resurs för området, berättar Guro Brandshaug.

Kungskrabborna fiskas även på vintern och är fjorden istäckt kör man snöskoter ut till bukten där krabborna håller till. Lars Petter är en erfaren dykare som har dykt vid Nordpolen och han håller även kurser för dykare som vill träna isdykning i Barents hav.

Åskan mullrar och regnet vräker ner när vi lägger till vid bryggan med fem färska krabbor i båten. Krabborna läggs i en stor gryta med saltvatten och börjar snabbt koka. Bara de långa benen används och efter 15 minuters puttrande är lunchen klar. Vi sätter oss till bords och får smaka på de godaste och färskaste krabborna jag någonsin har ätit. Det vita saftiga köttet smakar sött och vi äter så mycket vi någonsin orkar under denna lunch som kommer att gå till historien. Färskare än så här kan det knappast bli.

Mer läsning

Annons