Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flyget räddar helgerna

Annons

Det ser ut som att vi, även i år, är många som tar flyget hem till våra nära och kära över julhelgen. Det verkar också vara fler än någonsin som flyger bort från kyla och ruskväder för semestrar utomlands. Den preliminära statistiken pekar redan på att december blir en rekordmånad för flygresor både inom och utanför landet.
När vi nu närmar oss julen med stormsteg finns det alltså all anledning att fundera på flygets betydelse för vår möjlighet att umgås med släktingar och vänner. I Sverige har vi också all anledning att uppmärksamma flygbranschens mycket stora betydelse för vår nationella ekonomi.
Nyligen presenterades en rapport författad av forskare vid Oxford Economics. Rapporten ger en bred bild av flygets totala betydelse för Sverige. För första gången redovisas tydligt flygbranschens sammanlagda del av BNP, med värdet av underleverantörers produktion och så kallade katalytiska fördelar från turism inräknat. Slutsatserna i rapporten är solklara. Flygbranschen är en av Sveriges viktigaste näringar och den bidrar med 52,8 miljarder av landets bruttonationalprodukt. I arbetstillfällen räknat står flygbranschen för 83 000 jobb. Räknar man dessutom med så kallade katalytiska fördelar från turism, tillkommer ytterligare 67,2 miljarder och 102 000 jobb.
Detta är imponerande siffror som gör det svårt att ens föreställa sig en svensk ekonomi utan flyget. Ändå är det inte enbart flygbranschens stora påverkan på ekonomin som gör den viktig - det är möjligheterna flyget erbjuder samhället som helhet. Ett exportberoende land som Sverige förlitar sig helt på snabba, flexibla och pålitliga transporter av såväl frakt som av människor. Under 2009 fraktades 141
000 ton gods och 25 miljoner passagerare från, till eller inom Sverige.
Att flyget är en så viktig del av det svenska samhället medför också ett ansvar för en fortsatt hållbar utveckling. Det är avgörande för flygets konkurrenskraft att det goda miljöarbete som pågår i alla delar av branschen, från flygplanstillverkare till flygplatser, fortsätter och snabbt börjar användas i bredare skala.
Flygbolagens höga bränslekostnader har skyndat på processen avsevärt.
Flygbranschen har under det senaste decenniet visat prov på en miljömässig utveckling som andra branscher bara kan drömma om. Dagens flygplansmodeller är ungefär ungefär 25 procent bränslesnålare, samtidigt som de kan lyfta mer gods och fler passagerare än den förra generationens flygplan. I dag flyger flera europeiska flygbolag reguljärflygningar med biobränsle i tankarna och arbetet med gröna inflygningar sprider sig till fler och fler flygplatser, för att bara nämna några få exempel.
Det gäller också flygets utveckling i stort. Den kommersiella flygtrafiken har på sina knappa hundra år utvecklats från att vara ett exklusivt transportsätt, som bara fanns tillgängligt för en liten elit, till att bli en fantastisk möjlighet för en bred massa att upptäcka hela världens möjligheter. Det räcker att se på utvecklingen under en generation för att få en tydlig bild av hur fort det har gått. När dagens studenter flyger till andra sidan jorden för att backpacka vinkas de av på flygplatsen av föräldrar som knappast kunde tänka sig samma möjlighet när de var studenter.
Den goda och snabba utvecklingen återspeglas också tydligt i rapporten om flygets betydelse för den svenska ekonomin. Utöver de 26,2 miljarder som luftfartssektorn årligen betalar i skatter, bidrar flygbranschen med den kanske allra viktigaste förutsättningen för tillväxt; möten mellan människor som har helt olika erfarenheter, från helt olika kulturer. Sådana möten utvecklar naturligt nog nya idéer och nya sätt att lösa gamla problem.
Så om du är en av de passagerare som hjälper till att göra december till en rekordmånad för flyget kan du med stolthet säga att du är en viktig del av Sveriges och världens välståndsökning.

Anna Wilson
Generalsekreterare
Svenskt Flyg

Mer läsning

Annons