Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Följ med på Bertils resa till 40-talets Gävle

I april 2010 inledde Släkt & vänner en serie Gävleskildringar signerade Bertil Aspenberg, före detta Gävlebo, numera skåning. ”Huset Kärrlandet 2” omfattar ett 20-tal kapitel, där författaren detaljerat beskriver det färgstarka livet kring Stortorget på 1940-talet.
Med saknad minns Bertil Aspenberg barndomens kvarter som i början av 1970-talet revs för att ge plats åt nya Domusvaruhuset.
– Tänk att det fanns så många fantastiska miljöer inom ett så litet område!

Annons

Människorna, husen, dofterna och ljuden. Bertil Aspenberg beskriver hur han minns barndomen med nästan fotografisk exakthet. Det var en händelserik uppväxtmiljö och äventyret var aldrig långt borta när bakgårdar, tak, källare och vindar skulle utforskas.

– Våra föräldrar släppte ut oss i en miljö som fått ett skyddsombud att bryta samman, säger Bertil med ett skratt.

Men det är med stor tacksamhet han ser tillbaka på barndomens lyckliga dagar i Gävle som staden såg ut då. Ute i Europa rasade ett världskrig, men för Bertil var det runt trerummaren i huset Kärrlandet 2 som världen snurrade.

– Vår lägenhet låg ungefär där biljettautomaten vid hissarna i Nians parkeringshus står i dag...
Träffade sin fru i England

När rivningsvågen sköljde över Gävle ersattes 1800-talsbebyggelsen kring Stortorget av moderna affärskomplex. Bertil Aspenbergs mor, änka sedan 1966, flyttade till en nybyggd lägenhet på Nordost. Själv var han vuxen sedan länge och arbetade vid Sandvik AB, en anställning som i början av 1960-talet fört honom till England, där han bodde och arbetade under ett år. I England träffade Bertil sin blivande hustru, engelskan Jenny. Paret bosatte sig en tid i Sandviken, men Jennys längtan efter öppna landskap blev för stor, så 1970 flyttade familjen till Helsingborg.

För fem år sedan lämnade Bertil Aspenberg yrkeslivet, som efter åren vid Sandvik till största delen handlat om kylning och frysning av livsmedel. De sista åren före pensioneringen hade han, tillsammans med en kollega, stor framgång med en uppfinning som gör arbetet lättare för slakteriernas styckare.
Gillar att skriva

Yrket har periodvis inneburit jobb utomlands, i Australien, England och Tyskland. Intresset för att skriva har funnits med hela tiden och Bertil Aspenbergs kåserande rapporter från utlandet har publicerats i Helsingborgs Dagblad. Han har även skrivit jazzrecensioner i Orkesterjournalen.

Efter pensioneringen har Bertil fått mer tid att odla sitt skrivande.

– När jag började skriva om min barndoms Gävle var tanken att jag ville berätta för de yngre i släkten om den händelserika miljö jag växte upp i. Sedan svällde materialet mer och mer, säger han.

– Jag hoppas att mina minnesanteckningar även har ett igenkännandevärde för den äldre generationen som kommer ihåg den här stadsmiljön.

Ulrika Rudberg

Annons