Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fortfarande i en inspirationsfas

I mars nästa år kommer Folkteatern att sätta upp en stor teaterproduktion i Gasklockorna i Gävle. Tillsammans med Gävle Symfoniorkester och Skottes Musikteater ska de göra ett vandringsdrama om Faust, som Johann Wolfgang Goethe fann bland de medeltida myterna och arbetade med i dramatisk form under sex decennier.
Hur ligger de till? Vi bad några av de som är inblandade i produktionen att få titta på deras skisser, som ett titthål in i den kreativa processen. I dag: Oskar Humlebo, kompositör.

Oskar Humlebo från Hälsingland har gjort sig ett namn som popmusiker under sitt alias Moto Boy, som gör dramatisk och lite drömsk musik med romantisk spets. Men han har också sjungit både musikal och opera, och skrivit musik för Göteborgs stadsteater. Han blev kontaktad av regissören Peter Oskarson för ungefär ett år sedan. Då var det ännu inget bestämt, men de funderade på möjligheterna att sätta upp Faust i gasklockorna. Och Humlebo fick frågan om han i så fall ville göra musiken?

– Jag blev extremt peppad. Det finns en sådan mörk romantik i Faust, och det verkade som om Folkteatern ville gå "all in" på alla håll och kanter. Konstnärligt passar det mig som handen i handsken.

Hur då?

– Jag har alltid haft en melankolisk, romantisk ådra, och jag har alltid älskat noir, det här mörkret. Jag har alltid jobbat med det på olika sätt. Man kan se det här som ett stickspår för mig, men faktum är att jag jobbar allra mest med komposition, så det här är ett stort tillfälle för mig. Jag ska använda all min vilja till det här.

Hur mycket musik blir det?

– Mycket, kanske en till två timmar. Som ska användas på helt olika vis, en del kommer att vara stämningsmusik som ska finnas där men inte ta för mycket fokus, annat ska stå mer för sig självt. Det är väldigt mycket dynamik och variation.

Jag har fått en skiss från dig med en padda, block och penna och kaffe.

– Ja, jag tänkte att det kanske var roligare att skicka än en skärmdump från ett ljudprogram med midifiler. Det där är mina verktyg i det här skedet av processen. Jag läser manus och tittar på gamla Faustfilmer och inspireras och för anteckningar. Och så dricker jag en massa kaffe för att hålla mig vaken. Det där anteckningsblocket är nog slut snart.

Vad finns det i det?

– Jag nu är det mest att jag håller på att samla på mig ett förråd av material, idéer, inspirationsgrejer, stämningar. Det kan även vara tekniska lösningar och instrument.

Vad då för instrument?

– Det finns ett instrument som kallas Novachord. Det är världens äldsta synt, och den byggdes redan på 30-talet. Jag har köpt loss samplingar av varje möjlig ton på det instrumentet. Den låter som en korsning mellan en analogsynt och en kyrkorgel, den blandningen mellan modernt och sakralt känns väldigt spännande.

Vad är nästa steg i processen?

– Jag sitter på E4 nu på väg hem till studion, där ska jag göra lite mer konkret material. Det är lite smekmånad än så länge när man bara kan låta sig inspireras och komponera fritt. Det är ett öppet fält och det kan fortfarande bli vad som helst, det är enastående och unikt.

Vad händer sedan?

– Sedan ska jag prata med regissören om var musiken ska ligga, vilka behov och önskningar har han? Och senare ska jag försöka hitta min roll i hela det här samarbetet. Gävle symfoniorkester ska spela musik under föreställningen, och vi har en arrangör som ska utgöra länk mellan mig och orkestern, vi kommer att arbeta mycket tillsammans. Vi ska alla hitta roller och relationer. Jag är nyfiken på det också, det ska bli spännande.