Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den allsvenska tabellen ljuger inte - den gör inte det

(Ny version) Folk snackar en massa nu för tiden, det gäller att veta vem man ska lita på.
Men bara så ni vet
Tabellen ljuger aldrig.

Annons

 

inte heller att de poäng den rapporterar om ska ha skönhetsideal hängande över sig.
Poäng är poäng, och vinns med svett och möda – och i GIF:s fall en för motståndarna fasansfull, skräckinjagande smarthet.
I den betygskala vi på Sporten använder när vi bedömer spelarnas insatser går vi från 1 till 6, från dålig till landslagsklass. 3 är godkänd, 4 är bra.
Snittet från poängstölden – Per-Urbans disciplinerade rövargäng har på sina irrfärder allsvenskan runt lurat av Hammarby tre poäng förut, tagit en av Djurgården (borde ha varit alla tre) och stulit en av Malmö – på Örjans Vall blev 3,55.
Mitt emellan godkänd och bra.
Och det är Gefle IF i sammandrag. En och en är spelarna sällan lysande, nån kan vara det: Berggren, Jawo, Hugo – men tillsammans förvandlas man till något som egentligen kräver en helt annan betygsskala.
Jag tyckte GIF gjorde en helt perfekt insats på Örjans Vall, och letar i minnet men kan egentligen inte komma på någon match jag för varje minut sett laget erövra en bortaplan.

måste-matchen mot Brommapojkarna dagdrömde jag om att GIF skulle växla upp sina tio pinnar efter åtta matcher till gärna 14, helst 16 – när det var dags för sommaruppehåll.
Redan nu har GIF levt upp till den önskedrömmen, och då återstår hemmamatchen mot AIK på måndag och Trelleborg borta nästa lördag.
Någorlunda väl inbäddad och trygg i tabellens mysiga mellanskikt g-å-r det därför att drömma om ännu mer nu.
En seger mot AIK, ett sånt där spelförande lag som GIF kan paralysera och plåga om alla vaknat på rätt sida och ätit Per-Urbans manual till frukost, skulle göra GIF till något tabellen i alla fall skulle kalla topplag.
har GIF tagit 16 poäng.
Tabellen tisslar och tasslar inte heller, den sviker inte, den finns överallt; i tidningar, på text-tv (sidan 343 – kolla varje timme om ni vill), varenda webbsajt med allsvenskt intresse – och ja, nån borde väl nästan förstora upp tabellen och tapetsera den på Strömvallenläktarens vita baksida så att alla läktarkramare kan läsa nutidshistoria innantill.
Sexton poäng på tio matcher. Sjua i allsvenskan.
Så är det, sen får folk snacka hur mycket skit som helst.

Kristi himmelsfärdshelgen kanske det är lämpligt att krypa till korset.
Och här kommer jag krälande.
Jag har de senaste åren tillhört de som odlat Jonathan Hellström som framtidsmannen nr 1 från Gästriklands fotbollsplaner – och någon svag insats efter det långa skadeuppehållet gör inte att den framtidsbilden bleknar.
Men just därför har jag sett i stort sett varje annan spelare på positionen vänsterback som ett substitut, en vikarie, nån som bara måste finnas där för att fylla ut laget.
Jag har inte ens tagit Andreas Dahlén på allvar. Inte hans hårband heller.
Det är därför jag kommer krypande nu.
Dahlén var fullständigt strålande mot Halmstad. Han kom tillbaka efter skada och hade att möta Michael Görlitz, en Halmstadsspelare som haft lekstuga i flera matcher.
Efter ungefär en kvart gav Görlitz upp och bytte till andra sidan. Varken han eller Halmstad kom tillbaka.
Andreas Dahlén rättade bara till hårbandet – och satte full fart framåt.
Dahlén var en gång en ung man som lämnade Gävle (Brynäs, inte GIF) och försökte ta en plats i IFK Norrköping, hamnade lite på sned i Umeå, halkade tillbaka till Strömvallen och fick chansen där. Så sent som i fjol yrade han om ett kontrakt med norska Ålesund (trodde jag), men var fortfarande bara en utfyllnad i laguppställningen.
Till nu. Ytterligare en vinter av mognad, hård träning, några kilo muskler och en brinnande ambition att göra maximalt av de förutsättningar för fotboll han besitter har gjort Dahlén till en spelare som tillför GIF karaktär och attityd.
Nånstans är det viljan att inte bara existera i allsvenskan, utan att även nu göra det helt omöjliga – som skickat GIF uppåt i tabellen.
Dahlén står för mycket sånt.
Därför.
Respekt!

Mål på hörna igen (även mot Djurgården i cupen). Gävle har en insändarskribent som äntligen tvingas vila på hanen. Vi andra får skriva desto mer.

Mer läsning

Annons