Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jubel över det allsvenska kontraktet? – inte här i alla fall

/

Annons

Där satt den. Falkenberg förlorade mot Örebro – och därmed är Gefle IF:s allsvenska kontrakt klart.

Jubel?

Varma gratulationer?

Jo, tjena!

Inte efter en förlust. Inte efter 1–2 mot just Gif Sundsvall där GIF skulle komma tillbaka efter förlusterna mot Hammarby och IFK Norrköping.

Nu blev det i stället ytterligare en förlust den här hösten, och hade man inte gjort de där toppinsatserna mot Helsingborg och Djurgården så vet jag inte vad jag hade tvingats skrivit.

Just de matcherna, och den position som GIF balanserat på under större delen av allsvenskan har dock skapat en hunger. Rätt eller fel.

Jag har också sett vad som finns dolt i GIF; i spel och prestationsförmåga.

Därför – mycket vill ha mer.

Inte bara förnyat allsvenskt spel, utan GIF har även möjlighet att nå klubbens största framgång någonsin som är niondeplatsen från 2011.

Så har det också låtit.

Men snacket om den verkar just nu bara vara snack, och sanningen är i stället den att när GIF möter lag som har mycket mer att spela för – så förlorar man.

Mot Hammarby, som sedan vunnit vidare med ytterligare två segrar.

Mot IFK Norrköping, som spelar för SM-guldet.

Mot Gif Sundsvall, som nu troligen räddade sitt allsvenska kontrakt.

Det senare möjligen det enda roliga den här lördagseftermiddagen, för visst vill jag gärna ha Gif Sundsvall kvar i allsvenska. Mycket av anledningen att det kan bli heta, spännande matcher då.

Fast inte den här gången.

Nu fick Giffarna exakt den start man behövde. Den start som GIF fick i premiärmatchen på Gavlevallen mot just Sundsvall när Johan Bertilsson gjorde mål efter mindre än tre minuter.

Nu hade det gått något liknande när vänsterbacken Dennis Olsson vandrade fram och till slut sköt, och Hedvall såg ut att ha koll på läget men bollen gick via hans nävar och i mål.

GIF hade därefter rätt svårt att komma fram till riktiga avslutningar, utan hamnade i ett tempofattigt passningsspel som hemmalaget inte hade vare sig något fysiskt eller psykiskt besvär med.

Spännande blev det faktiskt först sedan Johan Oremo avslutat en rapp attacki andra halvlek där David Fällman bröt, stack framåt – hittade Dioh Williams som perfekt satte bollen i läge för Oremål.

Det hände i 57:e minuten.

Och då trodde jag faktiskt att GIF skulle visa de kvaliteter man bevisligen har – men i stället var det Sundsvall som öste på och hade chans på chans innan Pa Dippa letade sig in mellan Fällman och Ilir Berisha och nickade in segermålet.

Efter det var det nog bara jag som tänkte 2–2 och det där målet som Johannes Ericsson nickade in 2005 i en match som verkligen var Slaget om Norrland.

Inget hände i alla fall på planen. Sundsvall höll undan, och så var det slut.

GIF har nu, efter det EM-kvaluppehåll som följer, kvar att möta superheta Örebro hemma, Kalmar borta och bortspelade Åtvidaberg i den sista omgången.

Kontraktet är klart.

Nu måste dock GIF visa varför jag ska längta en hel vinter också.

Jag tycker faktiskt inte att jag begär för mycket.

Eller?

Mer läsning

Annons