Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pang, bom, bang – Oremålet som går till historien

/

Oremålet!
Skrällen!
Vilken match, vilken seger – vilken...skräck och pärs.

Annons

Plötsligt; 2–1 borta mot Helsingborg och nästa match är den första på nya Gavlevallen. Den här segern kom från ingenstans – men den kom exakt vid rätt tillfälle.

1–3, 1–4, 1–5 – och nu 2–1 på en av de få arenor i allsvenskan GIF aldrig vunnit på tidigare.

Jag tror jag hoppar att analysera den där formkurvan.

Det går inte.

Men nånstans handlade det att GIF gick ut på gräset på Olympia för att hitta sig själva igen. Inte för att jaga en poäng, eller ens en seger. Utan bara hitta ett fungerande spel mot en skicklig motståndare.

Och det var exakt det man lyckades med.

Den första halvleken var rent lysande. Det var GIF-spelarna som var första på bollen hela tiden, och därför fick frisparkarna med sig. Det var GIF-spelarna som sprang, som hittade ytor och som till slut också gjorde det första målet som gjorde matchen ännu mer intressant.

Sedan kom det andra målet också.

Det som kommer att vara Oremålet för alltid. Hans 37:e för Gefle IF i allsvenskan och det femte i år, och många har varit snygga, många har varit viktiga, många har varit imponerande.

Det här var världsklass.

Avståndet var för långt.

Det såg alla. Vad var det, 25, 27, 30 meter? Kontrollmätning pågår.

Oremo tog sats och skickade med vänstern iväg bollen rätt mot det hörn när målvakten Pär Hansson stod. Denne hann inte med, utan flaxade bara till.

Bollen var nästan på väg genom nätet och upp på den där nya Södra stå, läktaren som provöppnades för 1 200 åskådare som blev knäpptysta.

Såna där mål kan försvinna och bara bli ett häftigt youtubeklipp som man kan googla fram och gulla med.

Men nu blev det dessutom helt avgörande.

Det var Johan Oremos fantastiska frisparksskott som stal alla tre poängen på av Helsingborg och Olympia.

SE MÅLET HÄR

Jag har alltid gillat Mikael Dahlberg. En alltid intresserad och intressant person, med en härlig karaktär och alltid oerhört viktig för Gefle IF.

Nu satt jag och var rädd för karln.

Skräckslagen rentav.

Det var Henke Larssons beslut att plocka av sonen Jordan i paus som fick fart på hemmalaget, när Mikael Dahlberg kom in i sin årsdebut.

Han sköt – och Hedvall räddade.

Han nickade – och Hedvall räddade.

Han skottpassade – och Astrit Ajdarevic kunde skicka in 1–2.

Han sköt – och Hedvall räddade igen.

Pust, flämt, flås.

Men till slut var det över. Till slut hade Gefle IF vunnit på Olympia – och till slut är det match på Gavlevallen onsdagen den 20 maj, bara lite mer än en vecka bort.

Jag är rätt glad just nu. Märks det?

Det här hände också:

Anders Bååth gjorde come back – och började om på den höga nivå han höll i allsvenskans slutfas i fjol. Så bra.

Johan Bertilsson gjorde mål igen, efter en snygg bortgörning av en hemmaback och skott in i målet via en annan, och var aktiv i matchen.

Roger Sandberg bytte in en tredje mittback, Ilir Berisha, när Helsingborg pressade som värst under matchslutet.

Oremo skulle ha avgjort matchen med 3–1 när han fick fritt fram i andra halvlek.

Ingen, verkligen ingen, föll ur ramen i l-a-g-e-t Gefle IF. Imponerande.

...men alltså, först och främst – det där M-Å-L-E-T.

Mer läsning

Annons