Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Veckans Norrlandselva: "Han gav sig inte förrän det gett utdelning"

/
  • Simon Skrabb räddade inte bara poäng åt GIF, han sprang hela tiden också. Det ger en plats i första Norrlandselvan för säsongen.

Varje vecka utser MittMedias sportredaktion Veckans Norrlandselva – de bästa spelarna just nu från Gefle IF, GIF Sundsvall och Östersunds FK.
Elvan baseras på insatserna den senaste veckan.
Här är säsongens första heta elva.
Siffran inom parentes anger hur många gånger spelaren tagits ut i Veckans lag.

Annons

MÅLVAKT

Emil Hedvall, Gefle IF (–)

Vann först den hårda fighten om startplats mot Andreas Andersson, visade sedan att valet var rätt. Hade det här varit hockey hade man kunnat skriva att han "kom upp stort" ett par gånger i andra halvlek när Helsingborg utmanade. Men sånt skriver vi inte här.

FÖRSVAR

Ronald Mukiibi, Östersunds FK (–)

Ingenting kunde hindra den här ytterbacken från att delta i offensiven när ÖFK dominerade första halvlek på Tele 2. Behövde inte tänka särskilt mycket bakåt då heller. Inte riktigt vaken när Hammarby höll på att ta ledningen efter paus, men det struntar vi i.

Robin Tranberg, GIF Sundsvall (–)

Värvades som mittfältare men har fått chansen som mittback – och hamnade rakt in i elvan. Visade inga premiärnerver i sin allsvenska debut utan var drypsäker. Bonus: stod dessutom för några riktigt fina passningar offensivt.

Marcus Danielson, GIF Sundsvall (–)

Efter ett skadedrabbat fjolår känns Danielson given i år – och lika given här denna vecka. Visst, hamnade lite fel på kvitteringsmålet, men var i övrigt helt felfri.

Walid Atta, Östersunds FK (–)

Tillbaka i allsvenskan. Elegantare än någonsin. Smartare än någonsin. Mer lösningsorienterad än någonsin.

MITTFÄLT

Ken Sema, Östersunds FK (–)

En, två, tre... ja, ibland kändes det som om det skulle behövts fyra Hammarbyspelare för att få stopp på Sema ute på högerkanten i första halvlek. Det här kraftverket mattades efter paus, men upphörde aldrig att vara ett hot.

Rúnar Sigurjónsson, GIF Sundsvall (–)

Bäst på planen och dessutom målskytt. Islänningen var överallt mot AIK och visade att han vill spela EM i sommar. Men först får han nöja sig med en plats här.

Fouad Bachirou, Östersunds FK (–)

Mitt i allt fotbollsgodis behövs det någon som tar närkamperna också, när de till slut dyker upp. Bachirou gjorde det. Och vann de flesta av dem.

ANFALL

Simon Skrabb, Gefle IF (–)

När resten av Gefle hade svårt att trampa i gång gjorde Skrabb det han alltid gör, rörde sig över stora ytor, gav sig inte utan fortsatte så tills det gett utdelning. När det som bäst behövdes dök han upp framför mål och skarvade in 1–1-målet.

Alex Dyer, Östersunds FK (–)

Utan att förringa vissa andra spelares tidigare insatser kan man gott påstå att Dyer på allvar plockade "one touch-fotbollen" tillbaka in i allsvenskan. Han var trumslagaren som gick längst fram när Östersund marscherade in med sitt kortpassningsspel.

Saman Ghoddos, Östersunds FK (–)

Vem som helst hade väl möjligen klarat av att rulla i 1–1-bollen efter det förspelet. Men Ghoddos var ju inblandad i anfallet tidigare än så – och var typ en centimeter från att sätta 2–1 ribba in i andra halvlek. Sylvass och sugen på att visa sin klass. Och alla såg.

Mer läsning

Annons