Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vrååålskönt, Bernhardsson

Äntligen bröts förlustsviten – och äntligen fick Daniel Bernhardsson göra mål igen.

– Jag tror det var tre år sedan sist, funderade en mycket glad GIF-kapten efter 2–2 (1–1) hemma mot Häcken.

Annons

Ja, det var inte bara Gefle IF:s svarta förlustsvit som bröts när Daniel Bernhardsson nickade in Jonas Lanttos vänsterhörna i 89:e matchminuten.

Det var också en lång, lång matchsvit utan mål för Gefles lagkapten som nu fick ett slut.

– Riktigt skönt att vi lyckades ta en poäng och bryta förlustsviten. Jag har ju gjort många mål förr men nu var det ett tag sedan.

• Hur länge sedan var det?

– Jag är inte säker men jag tror det var här hemma mot Hammarby för tre år sedan.

Och Bernhardsson har bevisligen ett gott minne.

För att vara exakt kom hans förra mål i 26 oktober 2008 i den 27:e omgången när GIF vann mot Hammarby med 3–0.

Då gjorde ”Bernhard” 1–0-målet. I går slog han alltså till just före slutet.

Och det var verkligen i grevens tid, som det brukar heta. Efter en jämn match där Gefle låg närmast ett segermål vid ställningen 1–1 stack Häcken upp och kunde göra 2–1 i 73:e minuten.

Olof Mård kunde inte bestämma sig om han skulle nicka bort bollen eller hem den till Mattias Hugosson.

Den beslutsångesten läste allsvenskans skyttekung Mathias Ranegie som om det vore en öppen bok. Han stack emellan och rullade behärskat in 2–1 till gästerna.

Men Gefle, som bland annat hade bytt in Chibsah, Kapcevic och nye Simon Lundevall, fortsatte att kriga och när man fick en hörna såg Daniel Bernhardsson sin chans.

– Jag brukar inte vara uppe på hörnorna i normala fall. Men i dag spelade jag dels på mittfä ltet och sedan var det så lite tid kvar att det bara var att gå fram.

Jonas Lantto slog vänsterhörnan på exakt den yta som Bernhardsson löpte in i och utan att ens behöva hoppa kunde han nicka in kvitteringen.

– Det var en lättnad att se bollen gå in. Deras 2–1-mål kändes snöpligt. Men jag kom bra i sidled och Lantto ska slå bollen där den hamnade sedan att det var jag som löpte in i den positionen var kanske en tillfällighet. Det var i alla fall inte intränat att jag skulle sätta dit nicken.

För stackars Olof Mård var kvitteringen förstås extra skön.

– Ja, det måste jag säga. Det är aldrig kul att om det blir en avgörande grej när man gör ett misstag. Så visst var det skönt att Bernhardsson fixade kvitteringen, sa en glad Olof Mård.

Mer läsning

Annons