Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Woxlin lider med sitt kära GIF

I fem säsonger har Gefle IF envist hängt sig kvar i allsvenskan.

Som en vagel i ögat på det svenska fotbollsetablissemanget har GIF irriterat med sin närvaro i den högsta serien.

Nu – när endast fem omgångar återstår – ser alla som önskat laget ner i superettan ut att få rätt.

Eller?

Annons

Spelarna i Gefle IF har varit upptryckta mot ringhörnan och på gränsen till utslagna förr. Men så illa ute som laget är just nu har man aldrig varit.

Det erkänner även den förre storspelaren Mathias Woxlin som fortfarande följer GIF på nära håll.

– När jag satt i bilen på väg hem till Sandviken efter matchen mot Halmstad i måndags var det första gången sedan jag slutade som det kändes som att jag hade varit med och spelat själv. Jag var så besviken och det var samma känsla som man hade när man åkte hem efter att ha spelat och förlorat en viktig match, berättar han.

Men Woxlin, som slutade för två år sedan, vägrar att ge upp.

– Det låter som klyschor men det är fortfarande 15 poäng kvar att spela om och det brukar alltid bli en oväntad seger på bortaplan varje säsong. Den har inte kommit än i år, så jag hoppas det blir en skalp mot Kalmar, önskar han.

• Vad ska man göra för att reda ut det här och inte åka ur?

– Det gäller att bita i från i försvarsspelet och spela tajt där. GIF har släppt in för många mål i år, men samtidigt måste man våga framåt för att vinna. Det är bara att titta i tabellen, det går inte att blunda för den, det måste bli poäng nu.

Den elegante mittfältsgeneralen, med 97 allsvenska matcher och tolv mål på kontot, var med hela vägen från debcalet som innebar spel i division 2 till den fantastiska hösten 2004 då Gefle IF tog steget upp i allsvenskan för första gången på över tjugo år.

Mathias Woxlin minns hur känslan var för sex år sedan.

– Vi var nästan klara inför den sista omgången då vi mötte Frölunda borta, men det fanns en risk att Assyriska skulle kunna äta upp vår bättre målskillnad.

Men Gefle spelade 0–0 på Ruddalen i Göteborg och Assyriska förlorade för övrigt mot Häcken, som vann superettan före GIF.

– Vi var åtta, nio spelare som var med på hela den där fantastiska resan från gamla division 1 och en säsong i tvåan och upp från superettan till allsvenskan.

– Jag tror att kontinuiteten och den tuffa fysträningen vi började med under Kenneth Roséns tid, som Johan Holmström var ansvarig för, betydde oerhört mycket. Vi hade väldigt få skador under den här tiden och kunde spela med i stort sett samma lag i varje match, det betydde väldigt mycket, menar Woxlin.

På den årliga upptaktsträffen, som hölls en tisdag i början på april 2005 nere i Malmö, fick representanter från Gefle IF för första gången vara med och ”frottera” sig bland elitlagen. Men GIF var ett lag som sågs lite över axeln och för första, men absolut inte sista, gången fick man finna sig i att bli tippade sist.

Men så slutade det inte. Visserligen krävdes det vinst i sista omgången borta mot Assyriska (och det blev seger med 3–0) för att undvika kval.

– Vi var väldigt nederlagstippade då, men säkrade kontraktet och den känslan när vi fixade att hänga kvar var väldigt stark hos mig och de andra spelarna, minns Woxlin.

Året därpå var GIF lika nederlagstippat, men slutade nia i tabellen. Klubbens bästa placering i allsvenskan. 2007 kom GIF tia och 2008, när allsvenskan hade utökats till 16 lag, blev det en trettonde plats.

– Det var min sista säsong och då säkrade vi kontraktet i näst sista matchen. Det var en jobbig säsong, men vi var aldrig så hotande nära som läget är nu, menar Woxlin.

Efter en tabellmässig uppryckning i fjol, då GIF slutade tia igen, var inte den allmänna uppfattningen i våras att Gefle var en avstigningskandidat.

Många så kallade experter trodde att GIF nu var så etablerat att man skulle ta ”nästa steg” och bli ett stabilt mittenlag.

Det blev precis tvärtom och Gefle har aldrig under sin sexåriga sejour i allsvenskan varit så illa ute som nu.

– Det har bytts en hel del spelare under de här åren. Det är bara tre stycken som varit med hela vägen. ”Sulan”, Bernhardsson och ”Hugo”, säger Mathias Woxlin.

– Men samtidigt har de och flera andra varit i sådana här situationer förr. Spelare som de jag nämnde och en sån som Hasse Berggren kommer att vara oerhört viktiga nu och jag hoppas av hela mitt GIF-hjärta att dom klarar det. Att dom tar chansen att stanna kvar i allsvenskan. Skulle dom klara det blir jag oerhört glad, säger Mathias Woxlin.

Mer läsning

Annons