Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Friskt på fotofronten

Vår konstrecensent Niels Hebert gillar det han ser på den stora Fotobiennalen som öppnar i Sandviken i dag.

Annons

Fotobiennalen 2017 i Sandvikens konsthall bjuder på uppfriskande och tänkvärda möten med människors tankar och känslor.

Till biennalen bidrar 56 fotografer från Gävleborg med 105 foton. Naturen är ett återkommande motiv. Som natur räknar jag här även människors inre landskap. Man kan konstatera att det svartvita fotot rycker fram på bred front.

Totalt skickade 88 personer med anknytning till Gävleborgs in bortåt 400 foton. Juryn – konstnären Bo Christian Larsson och fotografen Niclas Lindergård – borde nog varit lite strängare och det har blivit lite kompakt, trots en fin utställningsstruktur med variationer.

Man kan ana att biennalen ordnats i två stora delar: betraktelser och berättelser. I konsthallens största rum finns många betraktelser – bilder där världens former och företeelser har betydelse för idé och budskap. I det inre rummet förskjuts helheten mot berättelserna, där världen spåras i fotografernas upplevelser.

Allt är förstås inte strikt uppdelat. I konsthallens entrédel finns både betraktelser och berättelser. Anna Abrahamssons bilder i dova, mycket fina färger, berättar finstämt och utan lättköpta åthävor om det förflutnas närvaro, medan fyra av biennalens yngre detalagare i små bilder synar världens detaljer.

Joakim Brolins två stora porträtt, "Du" och "Jag", fångar känslan av att plötsligt inse hur lite man vet om en annan. I C J Freeks foto med inslag av röntgenbild finns ett oroande mörkt centrum, medan Anna Alverhag i en stor färgbild "Det du inte ser" gestaltar skillnaden mellan omslagsbildens till synes starka, framgångsrika och hon som sitter på golvet och mår mycket dåligt.

I gränslandet till världen tornar Riitta Tjörnerynds stora lyftkranar upp sig i form av dinosaurier. i kontrast till det klassiska i Märtha Bloms kapitäler från Colosseum i Rom och i Lars Westermans porträtt från antiken.

Som dagboksblad hänger Alva Lundmarks bilder uppträdda på ett snöre. Korta tillfogade poetiska texter upprättar samband till den omgivande vardagen. Johanna Syrén har släppt in realismen i sin svit "No Filter" och låtit sig fotogaferas i turistmiljöer rakt upp och ned och utan poser eller arrangemang. Befriande.

Hur en vecka kan gestaltas med oväntad realism ger Margareta Tideström Persson prov på genom att rada upp tabletter som på en medicinkarta. I Anders Larsson "Gatufotografi" är stämningen däremot avspänd och Mats Dahléns landskap har fått en intressant grafisk touch.

En kvinna med blommor i händerna och en hälsingegård som huvud gestaltar "Hälsingland mitt land" i Maria Noréns collage, medan man på Bert Linnés "Höstvandring" möter gatans vitmålade man och barn som i sin uppgift att visa var gångbanan finns blivit rättt slitna, ibland till och med amputerats. Maria Gebre Medhin har rört sig på amerikanska vägar och fångat ett politiskt budskap på ett garage (efter valet) – ordet LOVE.

Iscensatt foto kan ses som en genre för sig i nutida foto. Idén att ordna en genomarbetad scen griper tillbaka på fotots tidigaste historia av tablåer. Marcus Tryggs fina, omsorgsfullt ljussatta berättelser om medmänsklighet för tankarna till klassiskt måleri, medan Karima Alizade nöjer sig i "Freedom" med två händer och ett rep för att gestalta frihetslängtan. Ett krig i närtid anas i Mira Svanereds dovt oroande foton av människor i 1940-talskläder(?) som samlas i snöigt landskap.

Fakta: Utställningen "Fotobiennalen 2017", Konsthallen i Sandvikens kulturcentrum, pågår: 28/1–26/2.