Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla delarav blodetkommertill användning

Innan det blod som tappas kan ges till patienter måste det behandlas, kontrolleras och separeras i olika beståndsdelar.


Patienterna får nämligen bara de delar av blodet som just de behöver.

Annons

Direkt efter tappningen kyls blodet ned för att syret ska bevaras.

Därefter packas påsarna ned i en centrifug där de i hög hastighet får snurra runt så att de olika beståndsdelarna i blodet separeras. När de plockas upp efter en kvart har de röda påsarna blivit randiga.

Längst ned ligger de röda blodkropparna, däremellan de vita blodkropparna och blodplättarna och högst upp den gula plasman.

I nästa steg sätts påsen in i en press som trycker ut blodkropparna i en påse, plasman i en och ur den mellandel som blir över utvinner man blodplättarna.

I princip allt kan användas.

En stor del av plasman fryses ned och skickas till läkemedelsföretag som bland annat använder det för att tillverka medicin till blödarsjuka. Annan plasma används på sjukhuset. Exempelvis vid olyckor då patienter förlorar mycket blod och behöver fylla på med dels volym, dels med de koagulerande ämnen som finns i plasman.

De röda blodkropparna, det som kallas blod, används bland annat för att ersätta blodförlust men även till exempelvis patienter som behöver höja sitt blodvärde.

Blodplättarna ges till bland annat cancerpatienter vars egna slagits ut av cellgifter.

Men innan blodet kan börja användas sätts påsarna i karantän i väntan på att smittesterna ska bli klara. Det tar ungefär ett dygn.

Först därefter läggs de in i blodbanken. Det är ett kylrum där blodet kan förvaras i sex veckor.

Plasman kan hållas nedfryst i två år medan blodplättarna bara håller i en vecka.

Mer läsning

Annons