Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla har fått heltid - men till vilket pris?

Gävle kommun klappar sig stolt för bröstet med att man erbjuder alla sina anställda att jobba heltid. Andra kommuner har infört undantag från regeln eller lagt ned hela projektet för att det blivit för kostsamt. Arbetarbladet har tittat närmare på hur "den största jämställdhetsfrågan i kommunen någonsin" har genomförts.

Annons

Det är ganska exakt tio år sedan politikerna i Gävle kommun fattade vad som då ansågs vara ett historiskt beslut. "Den största jämställdhetsfrågan i kommunen någonsin", kallade dåvarande kommunalrådet Mats Ågren reformen. Nu skulle kvinnorna äntligen få samma arbetsförhållanden som männen. De ofrivilliga deltidarna skulle försvinna och heltid skulle bli en rättighet för alla.

Beslutet har sedan genomförts i flera steg och den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de kommunanställda har ökat för varje år. Det finns inga siffror på hur mycket heltidsprojektet har kostat, men enligt kommunen har det ställt stora krav på planering och under två års tid hade man en projektledare anställd som drev igenom projektet.

– Men vi har inte sett det som en kostnad. Genom åren har vi även vunnit mycket med minskade sjukskrivningar och fler som trivs på jobbet, säger Gävles nuvarande kommunalråd Carina Blank (S).

Även kommunens förhandlingschef Roger Kimland är stolt och glad över att Gävle har lyckats genomföra heltidsbeslutet fullt ut. Han är säker på att alla som vill nu jobbar heltid. De som inte gör det har av olika anledningar valt det själva.

– Den stora skjutsen var 2004 när alla som redan var anställda erbjöds heltider. Nu är det inte samma rörelse längre. Det tolkar vi som att alla jobbar på den tjänstgöringsgrad som de vill ha, säger han.

Om någon deltidare vill gå upp till heltid har den förvaltning där personen är anställd sex månader på sig att ta fram ett underlag för att kunna erbjuda heltid.

En väldigt viktig del i att kunna genomföra heltidsbeslutet har den så kallade personalförsörjningsverksamheten, PFV, inom omvårdnadsförvaltningen varit. Den används för att fylla upp till heltid för de personer som det inte finns tillräckligt med arbetsuppgifter för på den ordinarie arbetsplatsen. De som är anslutna till PFV måste på vissa av sina arbetspass hoppa in på en annan arbetsplats om det behövs folk där.

– Det kan finnas ett motstånd mot att byta arbetsplats, men den som inte vill jobba resurstider kan välja att gå ned i tid, säger Roger Kimland.

Mer läsning

Annons