Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ann-Britt blev smärtfri när hon bearbetat sin svåra uppväxt

/
  • Besöken hos läkare, kiropraktorer och sjukgymnaster hjälpte inte. Men efter att ha fått komma till psykolog och bearbeta sin svåra uppväxt är Ann-Britt Kjell i dag smärtfri.

Ann-Britt Kjell gick runt mellan läkare, kiropraktorer och sjukgymnaster.
Men den svåra värken försvann inte.
Inte förrän hon fick träffa en psykolog.
– Det var som att plocka bort sten efter sten ur en tung ryggsäck.

Annons

Att det var hennes svåra barndomsupplevelser som var förklaringen till hennes smärtproblem hade Ann-Britt Kjell aldrig kunnat ana.

– När jag började få ont i vänstra skuldran var min första tanke att det var något fel i lungan.

Men lungröntgen såg bra ut och inte heller någon av de läkare, kiropraktorer eller sjukgymnaster hon träffade kunde hjälpa henne.

– Jag lade ned jättemycket pengar på behandlingar men det var inget som hjälpte och ingen förstod vad som var fel, säger Ann-Britt.

Hon blev efter några år remitterad till smärtkliniken på Gävle sjukhus där hon bland annat fick behandling med akupunktur – men inte heller det hjälpte. Smärtan fanns kvar.

– Till slut frågade jag läkaren om det inte var slöseri med tid, det kanske var någon annan som behövde den här vården mer. Då föreslog hon att jag kanske skulle träffa en psykolog.

Ann-Britt blev förvånad och förstod egentligen inte hur en psykolog skulle kunna hjälpa henne – men eftersom hon till varje pris ville få hjälp tackade hon ja.

– Jag sa ja till allt som de erbjöd. Och när jag gick dit bestämde jag mig för att vara öppen och ge det en ärlig chans.

När psykologen på Gävle Friskvård- och psykologmottagning frågade om hur hon hade haft det som barn började det välla fram. Om uppväxten med en gravt alkoholiserad pappa som söp ihjäl sig och om hur hon själv som tonåring hanterade det genom att bli utåtagerande och en tid även hamna i ett eget missbruk.

Ett liv som hon trodde att hon för länge sedan lämnat bakom sig – men det visade sig att det satt större spår än hon hade trott.

– Jag fick diagnosen posttraumatiskt stressyndrom.

Nu var hon tvungen att konfrontera alla de känslor och minnen som hon ägnat ett liv åt att komma ifrån.

– I början var det grymt jobbigt, jag grinade och pratade och grinade. Jag hade inte riktigt förstått hur illa det hade varit och hur dåligt jag mådde.

– Men samtidigt var det skönt på något vis. Att få känna smärtan och att få sörja.

Ann-Britt beskriver det som att hon bar på en jättetung ryggsäck och hur de i samtalen kunde plocka ur sten efter sten.

– Till slut var den så lätt att jag orkade bära den.

Det tog nästan två år innan behandlingen var klar. Då var också smärtan i skuldran borta. Men det var inte det enda som hänt.

– Jag har blivit mer lugn och harmonisk, tidigare forcerade jag fram genom livet. Och jag har blivit snällare mot mig själv. Nu kan jag tycka att jag har gjort det riktigt bra som har klarat mig såpass bra i livet - trots allt jag varit med om.

Och hon är tacksam över den chans hon fick när hon erbjöds psykologbehandling.

Tror du att det finns fler med smärta som skulle behöva den här hjälpen?

– Om jag fanns, varför skulle det inte finnas fler?

LÄS OCKSÅ:

Kronisk värk kan bero på svåra upplevelser som barn enligt Gävlestudie

Mer läsning

Annons