Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Antalet könsstympade flickor som söker sjukvård har ökat i Gävle

/
  • Fler än två miljoner flickor könsstympas varje år världen över. Ingreppet görs oftast utan bedövning och verktyget kan vara en fickkniv, ett rakblad eller en glasskärva. Fotot är taget i Gambia i samband med en konferens i byn Darsilameh, med mål att få 24 kommuner att avstå från kvinnlig könsstympning.
  • Två könsstympade flickor i veckan kommer till Anna-Carin Nilsson på ungdomsmottagningen i Gävle.
  • Pernilla Spåls på Länsstyrelsen Gävleborg.

Ungdomsmottagningen i Gävle har i höst startat en särskild arbetsgrupp för att kunna hjälpa det ökande antal könsstympade flickor som söker hjälp.
– Vi har märkt en kraftig ökning under det senaste året, säger barnmorskan Anna-Carin Nilsson.

Annons

Kvinnlig könsstympning innebär att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av kvinnans yttre könsorgan, vilket kan leda till men för livet. Könsstympning orsakar stark smärta och kan resultera i långvariga blödningar, infektioner, sterilitet och även dödsfall. Könsstympning är förbjudet i Sverige och i många andra länder.

– Ungdomsmottagningen blir ofta den första anhalten för de här flickorna och unga kvinnorna som söker hjälp för sina besvär, säger Anna-Carin Nilsson.

LÄS OCKSÅ: "Min mamma lät könsstympa mig"

Smärta och värk i underlivet, klåda, ärrbildningar, cystor, infektioner, infertilitet och svårigheter att kissa och menstruera är vanliga problem.

– Många är inte vana att söka sjukvård och att prata om sitt underliv är tabubelagt. Därför tar vi alltid hjälp av en kvinnlig tolk.

Under hösten tar ungdomsmottagningen emot ungefär två könsstympade flickor i veckan, många av dem är ensamkommande flyktingbarn. Enligt Anna-Carin Nilsson är det fler än tidigare. Ökningen beror på att fler har flytt från länder där könsstympning förekommer, men också att den svenska sjukvården har blivit bättre på att bemöta dessa flickor. UMO har i höst startat en särskild arbetsgrupp som består av två barnmorskor och två kuratorer.

– Vi visar hur en kvinnas anatomi ser ut och fungerar, alla vet inte det. Om flickan vill gör vi en undersökning för att kunna göra en bedömning om vi ska remittera henne vidare till kvinnokliniken. Det händer att de får göra en operation där de öppnas lite, det är även möjligt att göra en klitorisrekonstruktion med hjälp av en ny metod.

Det kan vara svårt att upptäcka de könsstympade flickorna. Men Elevhälsan i Gävle har hälsosamtal med alla elever.

– Skolsköterskan ställer då frågan om flickan är könsstympad eller inte, en del vet inte ens om de är det, säger Irene Delbom Elfving, chef för Elevhälsan i Gävle.

– Flickorna kan ha svårt att hinna gå på toaletten på rasterna, de kommer försent eftersom de droppkissar och kan ha väldiga besvär vid menstruation.

All personal inom skolhälsovården i Gävle kommun har utbildats för att kunna bemöta de här flickorna på ett bra sätt. Elevhälsan har dessutom ett nära samarbete med ungdomsmottagningen.

Pernilla Spåls är samordnare inom våld i nära relationer på Länsstyrelsen Gävleborg. Hon ser att behovet är stort i länet.

– Traumat av själva övergreppet följer dem genom hela livet. Även om stympningen görs när flickan är väldigt liten, minns kroppen och nervsystemet och det kan påverka smärtupplevelser i vuxen ålder. Men de kan få hjälp att lära sig hantera det.

Länsstyrelsen arrangerar utbildningsdagar för alla berörda arbetsgrupper i länet som ofta kommer i kontakt med dessa flickor och kvinnor.

– Vi måste göra allt för att skydda barnet. Det är viktigt att anmäla till socialtjänst eller polis om man misstänker att ett barn är på väg att könsstympas eller nyligen har blivit utsatt för det.

Mer läsning

Annons