Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Armstarke Anton samlar guld för Brynäs

/

Brynäs drömmer om guld. Anton Pettersson samlar dem på hög. Han tar telefonen till räknehjälp för att det ska bli rätt. Tolv SM-medaljer hittills, varav åtta guld.

Annons

Nittonåringen bor i Månkarbo, arbetar som elektriker i Uppsala och tävlar sedan tre år tillbaka för Brynäs Armwrestling. Han är liten till växten, väger runt 60 kilo, och ger inte alls intrycket av att vara ett kraftpaket. Men han är stark i nyporna. Vid SM i Ekerö nyligen tog han dubbla guld i juniorklassen och ett guld bland seniorerna.

Kvällen innan vårt möte har vi båda sett Sveriges mest kända armbrytare i aktion. Flerfaldiga världsmästaren Heidi Andersson från byn Ensamheten i årets upplaga av Mästarnas mästare. Gång på gång dunkar hon motståndarens hand i bordet och jublar av glädje.

Bilderna bekräftar en sanning som han direkt vill slå fast: armbrytning är en sport, trots att vissa kritiker hävdar motsatsen. Du är ensam med din motståndare, du ska klara dig själv, det säger allt, säger Anton Pettersson.

– Att vara stark är ingen nackdel, men du behöver inte vara ett monster. Mycket sitter i skallen, det är lite av ett psykologiskt spel och en hel del taktik.

Anton Pettersson säger att han är slö, han borde träna mer på gym, men bästa träningen är ändå att bryta arm. Redan i skolan byggde han ett armbrytningsbord som står hemma i Månkarbo, men det var först efter en kväll i Tierp som han började ta det hela på allvar. Redan efter några månader gick han sin första tävling. Han var chanslös mot regerande svenska mästaren.

Utvecklingen har stegrats sedan han gick med i Brynäs Armwrestling som har runt ett tjugotal aktiva. Två gånger i veckan är det gemensam träning. Bland annat ett moment som kallas rundpingis. Vinnaren sitter kvar och utmanar alla andra ända tills han får ge sig och bli ersatt.

Fyra gånger har Anton Pettersson tävlat i SM, de senaste två åren även på seniornivå. 2014 stötte han på internationellt motstånd vid VM i Vilnius i Litauen. Två raka förluster och utslagen direkt i vänster hand. I den högra gick det bättre vilket gav en nionde plats.

Att det finns styrka i fingrar, handleder, underarmar och rygg är viktigt. Man kan lura motståndaren genom att använda olika vinklar på handleden eller närma sig försiktigt för att slå till blixtsnabbt. Drar man med ryggen blir det däremot ett ställningskrig.

Skador förekommer. Vid tävlingarna i Ekerö gick överarmen av på en deltagare.

– Det lät som ett pistolskott, säger Anton Pettersson. Men jag tror det inte var så illa. Han behövde bara bandagera armen.

Han gillar sin sport och tänker fortsätta hålla i gång. Han har inte tagit ställning till om han ska vara med vid EM i Bukarest i slutet av maj eller VM i Bulgarien i oktober. Trots några sponsorer är det kostnader som han till stor del måste bära själv.

Till slut avslöjar han något som man kanske misstänkt:

– Jodå, nog händer det att jag blir utmanad när det är partaj.

Mer läsning

Annons