Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bomhusgården behövs – ständigt fullbelagd

/
  • Väntar. Tage Englund fördriver tiden framför tv:n på Bomhusgårdens korttidsboende. Han har varit här sedan december, och delar nu det gamla sjukhemsrummet med en annan man. Men tanken har hela tiden varit att han ska få flytta vidare till en egen lägenhet i ett riktigt äldreboende. Frågan är bara när det blir en plats ledig för honom.
  • Väntar. Rolf Strandberg tycker att han blir väl omhändertagen på Bomhusgården. Men han väntar, liksom många här, på att få flytta till en egen lägenhet i ett riktigt äldreboende. Men det är fullt på alla boenden just nu, så det kan ta flera månader att få en plats. Det gör att kön till kommunens korttidsboenden också ökar. Sjuksköterskan Mia Forsberg förstår inte vart de skröpliga äldre skulle ta vägen om Bomhusgården stängde.
  • Ingen idé. Sjuksköterskan Veronika Schenkel och verksamhetschefen Annelie Wanke Larsson kan inte tänka sig att färre gamla kommer att behöva korttidsboende framöver. Om det skulle gå att stänga Bomhusgårdens korttidsplatser är risken stor att de snart behöver öppnas igen, menar de.
  • Mer eller mindre. Bomhusgårdens verksamhetschef Annelie Wanke Larsson vet att det ligger människor på sjukhuset och väntar på en korttidsplats. Samtidigt finns utrymme i Bomhusgården, här går det att öppna tio platser till utan problem.
  • Behövs. Undersköterskan Ewa Nordquist jobbade på Bomhusgården innan korttidsplatserna där lades ned vid årsskiftet 2009/2010. Bara ett par månader senare var hon tillbaka, när kommunen tvingades öppna extra platser här för att köerna till korttidsboende och särskilt boende för äldre växte. ”Det är inte bra för personalen att öppna, stänga och öppna igen. Vi tycker att vi behövs”.

På Bomhusgården sitter Tage Englund, Sigrid Carlsson och Rolf Strandberg och väntar på att få flytta till ett riktigt äldreboende, till lägenheter där de får bo kvar och kan ha sina egna saker omkring sig. På sjukhuset ligger andra gamla och väntar på att få komma till en korttidsplats på Bomhusgården.

Annons

– Det verkar som att vi får vänta lite till, säger Tage Englund.

Tage Englund ramlade och bröt benet. Han blev inlagd på sjukhuset, men när han var färdigbehandlad där var han för dålig för att kunna åka hem. Han kom därför till Bomhusgårdens korttidsboende i december. Nu sitter han framför tv:n i sällskapsrummet en stund, och berättar gärna om hur han har det.

– Nyss flyttade det in en annan i rummet. Men det stör ingenting. Det är väl skapligt här, mest att äta och sova och så får man gå omkring fritt som man vill. Men jag skulle vilja ha en egen lägenhet i alla fall. Sofia Magdalena har jag sökt till, då skulle jag ha mina pojkar nära. Men det är lång väntan vet du.

En ut – en in

En äldre dam kommer upp med hissen, kanske med en dotter. De blir visade ett rum som ska vara damens den närmaste tiden, och runt på avdelningen, var toaletter och duschar finns. I dag flyttade en kund ut, därför finns plats för en ny.

– Vi har fullt hela tiden, så är det. Det finns utrymme i huset, vi skulle med lätthet kunna öppna tio platser till här. Det kostar, men frågan är vad som blir dyrast i slutändan, säger verksamhetschefen Annelie Wanke Larsson.

Öppnades akut

Omvårdnadsförvaltningen har tvärtom för avsikt att stänga de 30 korttidsplatserna på Bomhusgården, om det går. De öppnades som en akut åtgärd förra året, då kommunens 63 ordinarie korttidsplatser inte räckte till. De var hela tiden tänkta som en tillfällig lösning.

– Men vart skulle de ta vägen om vi inte fanns? säger sjuksköterskan Mia Forsberg.

– Alternativen är ju att de får ligga kvar på sjukhuset så får kommunen betala, eller att de får ligga hemma och ha extra vak, säger sjuksköterskan Veronika Schenkel.

– Även om det skulle gå att lägga det här stället i malpåse så är risken att det behöver öppnas igen efter kort tid, och man drar inte igång hela verksamheten igen i en handvändning, säger Annelie Wanke Larsson.

23 har flyttat vidare

Hittills i år har 23 personer flyttat vidare från Bomhusgården till egna lägenheter i äldreboenden. Sängarna har snabbt fyllts på med nya. Just nu finns här 30 personer, varav 18 redan har fått beslut om att de har rätt till särskilt boende men ännu inte fått en plats. I augusti öppnar kommunen 17 nya lägenheter i äldreboendet Furugården i Valbo.

– Det verkar som att de tror att de ska svälja mer än 17 personer. De där 17 platserna förslår inte ett endaste dugg, säger undersköterskan Ewa Nordquist.

Flyttade in före jul

Sigrid Carlsson kommer ut från sitt rum för att prata med oss. Hon är på Bomhusgården sedan strax efter jul, då hennes man dog.

– Det gick an så länge maken levde och jag hade hemhjälp, då gick det bra. Men jag kunde ju inte bo ensam i villan med bara ett ben. Jag har anmält mig till Selggrensgården i första hand och i andra hand till Hilleborg. Men jag har inte hört något än.

Hon berömmer personalen, även om de är lite få ibland, och är glad att hon hade någonstans att ta vägen. Men hon vill gärna vidare till ett riktigt äldreboende.

– Man kan ju få rå sig själv lite mer om man bor så, och kan ha lite av sina egna saker hos sig.

Rolf Strandberg vill det samma.

– Jag blir väl omhändertagen här. Ändå går jag och väntar på att få flytta till en egen lägenhet.

Kontrakt till 2014

Kommunen hyr Bomhusgården, med ett kontrakt till 2014. Egentligen vill de inte ha äldre som bor här längre. Lokalerna är gamla och omoderna, med många dubbelrum, få toaletter och duschar. Men trots det, och trots att många av de gamla är där i väntan på något annat, anser personalen att många äldre vinner på att komma dit en period efter en sjukhusvistelse. Här jobbar arbetsterapeuter och sjukgymnaster nämligen intensivt med rehabilitering.

– Vi rehabiliterar till hemgång, eller så att de klarar sig bättre när de kommer till särskilt boende. Det har hänt att någon som har kommit hit alldeles passiverad och sittande i rullstol har kunnat gå härifrån. Vi tycker att vi behövs, säger undersköterskan Ewa Nordquist.

Mer läsning

Annons