Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dämpat i Gävle

/
  • Petra Nilsson, 37, lärare, Hille: ”Sådant här är alltid jobbigt men om det får gå ett tag kanske det går att se nya möjligheter. Det beror mycket på vad man har för inställning till förändring”.
  • HOPPAS PÅ FÖRETAGET. Anders Hedberg hoppas, trots allt, på Ericsson. ”Hoppas att de ställer upp och kompenserar”, säger han
  • FEL TILLFÄLLE. Mats Ring tycker inte att det var rätt tillfälle att komma med ett nedläggningsbesked några dagar före jul.
  • Maria Ihrén, 60, butiksbiträde, Gävle: ”Jag tror det blir katastrof. Det finns ju inga jobb att söka. Det måste komma något nytt hit, något stort”.
  • Josef Larsson, 19, studerande, Gävle: ”Jag vet inte riktigt men jag tycker att det är hemskt. De borde åtminstone kunna fixa något annat. En kompis pappa jobbar på Ericsson men jag vet inte om han jobbar i Gävle eller  i Stockholm”.
  • HOPPET SJUNKER. Awat Ibrahimi, 27, restauranganställd i Gävle oroas över sin stad. ”Många är redan arbetslösa och nu sparkas ännu fler. Det blir svårt för Sverige och Gävle.

Ericssons storvarsel var salt i såren för en region redan hårt drabbad av arbetslöshet. Stämningen på Gävles gator var dämpad dagen efter.

– Gävle klarar sig nog, men det blir tufft, säger studievägledaren Mats Ring, 46, Bomhus.

Annons

Precis som bland de drabbade på Ericsson är det många som har svårt att förstå de bakomliggande orsakerna till varslen. Det pratades om en mönsterfabrik – men slutade med nedläggning.

– Man blir lite chockad när saker går så fort. Men om en fabrik går bra är det uppenbarligen ingen garanti för att den får finnas kvar. Alla har pratat så gott om den, och så försvinner 1 000 arbetstillfällen, säger Mats Ring.

Han arbetar som studievägledare och följer utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosen för Gävle är inte den bästa, konstaterar han.

– Det har skett stora förändringar tidigare, när Korsnäs och Stora skurit ner, men nu pratar vi om nedläggning. Vad ska komma i stället? Det skulle vara verkstadsindustri, eller statligt stöd, kanske i form av någon utlokalisering? Gävle klarar sig nog, men det blir tufft, säger han.

Familjen drabbas

De flesta som Arbetarbladet pratar med på stan i Gävle har en bekant eller en bekants bekant som jobbar på Ericsson. Eller så har den egna familjen drabbats.

– Min son arbetar på Ericsson, berättar Anders Hedberg, 65, boende på Söder i Gävle.

– Han har ju kåk och vill helst inte flytta och då är det jobbigt. Det är ju 1 000 till som drabbas på samma sätt. Men han oroar sig nog mindre än vad vi gör.

Hoppet står, paradoxalt nog, till Ericsson.

– Det är bara att hoppas att de ställer upp och kompenserar, säger Anders Hedberg.

Tilltron till Ericsson som företag har fått sig en törn i Gävle.

– För de som jobbar på Ericsson är det här en tragedi och att komma med en sån här sak precis före jul tycker jag är fruktansvärt opsykologiskt, säger Mats Ring.

Mer läsning

Annons