Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dan och Anne seglade tur och retur till Västindien

/
  • skål för hemkomsten. Vännen Mats Åman hade tagit med sig champagne som han hällde upp till Västindienseglarna Dan och Anne Roghe när de efter att ha varit borta i över ett år i går kom tillbaka till kajen vid Södra Skeppsbron.
  • Kramkalas. Kristin Holmquist med sonen Thor Midendal, Frida Varik, Minna Singhateh och Zanna Landström med sonen John. Alla ville de krama Dan och Anne Roghe och hälsa dem välkomna hem.
  • ett år. Efter ett år på båten anländer de kajen på Södra Skeppsbron.

Nu är de hemma igen. Prick klockan sex i går kväll kom Järboparet Dan och Anne Roghe till kajen vid Södra Skeppsbron. Seglatsen till Västindien tur och retur har varit strapatsfylld men ändå rolig och full av möten med nya människor.

– Nu har vi gjort det många bara drömmer om, sade Anne Varik-Roghe när de togs emot av barn, barnbarn och vänner vid kajen.

Annons

Precis som vid avfärden 31 maj förra året hade ett 30-tal anhöriga och vänner samlats på kajen vid Södra Skeppsbron. Då var det för att vinka av Dan Roghe och Anne Varik-Roghe, men den här gången var det för att välkomna paret tillbaka efter mer än ett år ombord på den 44 fot långa segelbåten ”Sun Chaser”. Det blev ett kärt återseende.

– Hej på er allihopa. Mitt hjärta bara dunkar, ropade Anne när hon fick se alla kända ansikten.

Sedan började kramkalaset direkt på kajen. Det blev ett fyrfaldigt leve och skålande i champagne. Anne hade fullt sjå med att räkna in alla sina barnbarn, de var fyra till antalet när hon åkte men sex när hon kom hem.

Annes dotter Zanna Landström tycker att det känns skönt att ha mamma hemma igen. Men så värst orolig har hon inte varit.

– Hon klarar det mesta, Anne. Det har man litat på, säger hon.

Men visst har resan till Västindien varit full av strapatser. Den värsta var när Anne och Dan hamnade mitt i en tornado utanför Portugal och under dramatiska former blev upplockade på ett grekiskt oljefartyg. Båten ”Sun Chaser” var de tvungna att lämna drivande vind för våg. Först 16 dagar senare hittade ett polskt par båten och bogserade in den till en portugisisk ö.

Efter lång väntan och reparationsarbete kunde alltså resan fortsätta. Som längst var de till havs 22 dygn i sträck när Atlanten korsades. Då var de delfiner och valar som simmade runt båten ett bra sällskap. Drömmålet Västindien nåddes i vintras, sju månader efter starten.

De stannade i Karibien till i mitten av maj och hann med att besöka bland annat Guadeloupe, Martinique och Saint Lucia. Hemresan har gått via Azorerna, Irland, Frankrike och slutligen genom alla slussar i Göta Kanal, via Öregrund till Gävle.

– Det bästa med resan är att vi har träffat så många goda vänner. Jag har gråtit flera gånger när jag har skiljts från dem för jag har vetat att vi förmodligen aldrig kommer att träffas igen, säger Anne Varik-Roghe och fortsätter:

– Nu vill jag bara komma till ro och få uppleva svenska morgnar med fågelsång och ett dopp i vår lilla sjö i Järbo. Trots att vi har haft det så bra har vi inte hittat någonstans i världen som är bättre än hemma.

Närmast väntar en sommarfest med släkt och vänner. Sedan väntar jobb. I vinter ska de ta upp ”Sun Chaser” för att reparera henne och nästa sommar blir det bara några kortare segelturer. Men att det i framtiden blir någon mer långresa är inte helt uteslutet.

– Vi vill inte att det här ska bli någon sorts slutresa, men just nu känns det skönt att få slippa guppandet ett tag, säger Anne Varik-Roghe.

Mer läsning

Annons