Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De bytte Gävle mot livet i Qatar

/
  • hög levnadsstandard. Familjen Tarabishi, som består av mamma Lisa, pappa Imad och sönerna Josef och                                   Zacharias, har upplevt en helt ny kultur under de två åren i Qatar. Klimatet tycker de är den största skillnaden. ”Det är runt 50 grader där nu”, säger Lisa.
  • Doha stad sedd från havet. Skyskrapor under uppbyggnad i en rasande fart.
  • Doha golf club.

En stor villa med pool och gym, gratis flygresor hem och inga skatter att betala. Det är bara en del av det nya livet för familjen Tarabishi som flyttade från Gävle till Qatar. Där jobbar nu Lisa Jonsson Tarabishi som speciallärare för barn med autism.

Annons

Sedan två år tillbaka bor och jobbar hon i Qatars huvudstad Doha. Under sommaren är hon, sambon Imad och sönerna Zacharias, 17 år, och Josef, 15 år, hemma i Sverige. De hyr en källarvåning med två rum och kök i en villa i Sätra.

Familjen Tarabishi har ofta varit på semester i Qatar eftersom Imads bror jobbar inom oljeindustrin där.

– Jag har jobbat 20 år inom särskolan i Gävle och såg aldrig några utvecklingsstörda på stan i Qatar, så jag blev nyfiken. Det visade sig att de inte har någon skolplikt så många har sina barn hemma, säger Lisa.

Erbjöds jobb

Våren 2006 fick hon veta att de hade byggt en ny skola för utvecklingsstörda barn. Efter kontakt med chefen blev hon erbjuden jobb och flyttade dit själv 2006. Som ensam svensk där få pratade engelska lärde sig Lisa snabbt arabiska och pratar nu språket flytande.

Skolan heter Shafallah och startades i maj 2006. Den är den största i sitt slag i hela Mellanöstern och där går upp emot 1 000 elever mellan 3 och 21 år. Många av eleverna kommer från välbärgade familjer som sponsrar skolan med pengar.

Staten betalar boendet

Lisas kontrakt är löpande och innebär bland annat att staten betalar hennes boende, en stor villa med pool och gym. Hon får gratis hemresor för hela familjen, betalar ingen skatt eftersom det i Qatar knappt finns några skatter, jobbar 180 dagar om året och har fått en lön på cirka 14 000 kronor netto i månaden.

Qatarierna kan till stor del tacka landets olja och naturgas för den höga levnadsstandarden.

17 000 kronor i barnbidrag

– Många är rika och det finns väldigt förmånliga regler. Varje år är det avkastning på oljan som alla qatarier får del av. Hos qatarierna finns i stort sett ingen fattigdom, säger Lisa som även nämner att barnbidraget i Qatar ligger på 17 000 kronor i månaden. Det kan jämföras med barnbidraget i Sverige som är på 1 050 kronor.

Familjen tycker även att det är billigare att leva i Qatar än i Sverige.

– Bensinen kostar 75 öre litern, säger Imad.

Eftersom många har mycket pengar är det vanligt med barnflickor i hemmen.

– Men det har inte vi. Jag vill kunna fixa mina kläder och min mat själv, säger Lisa.

De flesta barnflickor, som dock oftast är pojkar, kommer bland annat från Indien, Nepal och Sri Lanka.

– De åker till Qatar, får sovplats och mat, tjänar bra och skickar kanske 90 procent av pengarna hem till släkten, säger Imad.

Han är sjukpensionär och kommer ursprungligen från Syrien men har nu bott i Qatar av och till under två år.

Sönerna flyttade till Qatar våren 2007. Där har de haft distansundervisning via internet som Sofia skola i Stockholm erbjuder utlandssvenskar.

– Vid muntliga redovisningar ska man spela in på datorn och sedan skicka en fil till läraren. I praktiska ämnen som hemkunskap får vi filma när de lagar mat och skicka in det, säger Lisa.

Zacharias flyttade tillbaka till Sverige efter ett år och har gått i skolan i Gävle, medan Josef har läst på distans i Qatar hela tiden.

– Det går bra. Men det är lite tråkigt att inte ha en skola som man går till, säger han.

Stora kulturskillnader

Staten har stått för den så kallade skolpengen medan Gävle kommun betalade 5 000 kronor för Josefs första år.

Zacharias och Josef har flera qatariska vänner och går inte sysslolösa på fritiden. Josef spelar till exempel fotboll på hög nivå och kan med de 12 000 kronor som han får i månaden kalla sig proffs.

Även Zacharias har anpassat sig till livet i Qatar.

– Jag har fiskat med harpungevär och åkt fyrhjuling i öknen, säger han.

Kulturskillnaderna mellan Sverige och muslimska Qatar är stora och det gäller framför allt relationen mellan män och kvinnor.

– Kvinnorna ska bära slöja, många kvinnor tilltalar inte männen och vi har skilda lärarrum. Männen får inte gå in i kvinnornas utan att knacka först, säger Lisa.

I slutet av augusti bär det av till Qatar igen. Då ska Zacharias börja som lärling på ett oljeföretag och Josef avsluta sitt tredje år i grundskolan. Som det ser ut nu har familjen inga planer på att flytta tillbaka till Sverige.

– Jag trivs jättebra. Det är lugnt, ingen stress och grabbarna har etablerat sig bra. Jag har jobbat på skolan sedan början och vill fortsätta att göra ett bra jobb där, säger Lisa.

Mer läsning

Annons