Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Det handlar väldigt sällan om fusk”

/

Juristerna på LO-TCO rättsskydd riktar kritik mot hur Försäkringskassan sköter hanteringen av återkrav. Enligt juristerna har inte kassan skött efterkontrollen, och dessutom har återkraven en ockerränta.
– Folk har litat på systemet, men systemet har inte fungerat, säger Claes Jansson, enhetschef på LO-TCO rättsskydd.

Annons

Claes Jansson vill ge en mer nyanserad bild av de personer som drabbas av återkrav från Försäkringskassan.

– Jag vänder mig mot att kalla detta fusk. Enligt min erfarenhet handlar det faktiskt väldigt sällan om fusk. Oftast handlar det om att de här personerna inte har förstått att de skulle ha anmält en högre inkomst år efter år. Jag menar att Försäkringskassan inte har skött sin efterkontroll i de här ärendena.

Under det senaste året har Försäkringskassan gjort en särskild satsning på att kontrollera utbetald sjukpenning, sjukersättning och livränta.

– Tidigare hade vi kanske ett till tre ärenden per år. I år har vi haft 40–50 ärenden, och det bara ökar, berättar Claes Jansson.

Hans och hans kollegors uppgift är att driva ärenden som fackförbunden lämnat vidare. I de fall deras medlemmar sökt hjälp.

– Men vi driver bara ärenden där det är uppenbart att medlemmen har handlat i god tro.

Ett vanligt ärende handlar om att en yrkesarbetande får en arbetsskada och inte kan arbeta i lika hög grad som innan. Arbetstagaren beviljas livränta. Ersättningen räknar Försäkringskassan ut från den inkomst som arbetstagaren hade innan skadan. Så går det ett par år och arbetstagaren kanske byter jobb, eller får en löneökning. Det här är arbetstagaren skyldig att uppge till den som handlägger ärendet om livränta hos Försäkringskassan, men det är många som missar att göra det.

Under många år

När Försäkringskassan kollar bakåt i tiden, (en ny lag kom 2003 som sa att försäkringsstagaren var skyldig att uppge om uppgifterna ändrades, så de flesta återkrav sträcker sig bara till 2003), så kan det handla om en felaktig utbetalning under många år och väldigt stora summor.

En person som har fått en ersättning på två tusen kronor i månaden i livränta har sedan 2003 fått en ersättning på över 160 000 kronor.

Om kassan menar att det här är en felutbetalning har personen 30 dagar på sig att betala tillbaka efter att beslutet fattats.

– Många har ju inte de här summorna på ett bräde. Jag menar att kassan inte har gjort sitt jobb. Efterkontrollerna saknas, säger Claes Jansson.

Dessutom vänder sig Claes Jansson mot den ränta som gäller på återkraven: 8,5 procent vid senare betalning än 30 dagar.

– Ren ockerränta. Visst, kassan följer bara lagen. Men det är riksdag och regering som har beslutat om detta.

Mer läsning

Annons