Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dömda ungdomar får berätta om sina gärningar

Sedan 2007 ingår det i påföljden för alla ungdomar som dömts för brott i Gävle att genomgå ett program hos Socialtjänsten. Det kallas för ”Kriminalitetsprogrammet”.

– Syftet är att ungdomarna ska arbeta med sina värderingar och attityder kopplat till det brott de begått. Målet är att vi inte ska träffas igen i den här situationen, säger Åke Andersson, samordnare för programmet.

Annons

Under de senaste veckorna har Arbetarbladet rapporterat om ett flertal brott begångna av ungdomar, personrån, misshandel och grov skadegörelse, om hur unga förövare grips och åtalas för sina brott. Men vad händer sen? Vad gör samhället för att inte den unge ska återfalla i brott?

Ingen reflektion tidigare

Det undrade Arbetarbladet, och fick svar av Åke Andersson, Socialtjänsten i Gävle. Han berättar om Socialtjänstens Kriminalitetsprogram. Ett program som ingår i påföljden för alla som dömts till ungdomstjänst i Gävle. Programmet infördes 2007.

– Innan dess arbetade de bara av sina timmar, det var aldrig någon reflektion över brottet, säger Åke Andersson.

Programmet innebär att den dömde och en samtalsledare från Socialtjänsten träffas vid fem tillfällen. Innan dess har de tillsammans författat en överenskommelse, ett kontrakt, där de bestämmer vilka regler som gäller just vid deras träffar.

– Vi vill möta ungdomarna på ett respektfullt sätt. Det är handlingen vi ifrågasätter, inte personen, säger Åke Andersson.

Plus- och minuslistor

Ungdomarna får under träffarna berätta om händelsen som ledde fram till brottet, själva brottet och hur de tror att handlingen påverkade brottsoffret.

– Egentligen berättar de för sig själva, säger Åke Andersson.

Under träffarna får även ungdomen göra en plus- och minuslista för brottet. Vad hamnar på pluskontot, och vad hamnar på minuskontot?

– Vid ett rån kan det hamna på pluskontot att få pengar snabbt, samtidigt som det på minuskontot kan hamna att brottsoffer skadas eller att ungdomen riskerar att åka fast. Vi säger sällan vad som är rätt eller fel, det vet de oftast redan.

Har gått bra för de flesta

Ungdomarna får även vissa hemläxor. Bland annat att fundera över hur den egna brottsligheten har påverkat den egna familjen. Men även frågor som ”Vem är du?” och ”Vilka mål har du för framtiden? Hur kan du nå dit?”

– Många säger att de ska då aldrig sitta här någon mer gång, berättar Åke Andersson.

Av de 68 ungdomar som har gått programmet bedömer Åke Andersson att det med säkerhet har gått ganska bra för åtminstone 50.

– Jag kan inte förändra en människa. Det kan bara människan själv göra. Men jag kan hjälpa till genom att ge dem tekniken att tänka på ett annat sätt, säger han.

Mer läsning

Annons