Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drömmen att flyga blev sann

/
  • CHECK. Inne i planet finns en lång checklista som ska gås igenom innan start – oavsett hur erfaren pilot man är. ”När man tror att man är så duktig att man inte följer checklistan, det är då det börjar bli farligt”, varnar flygläraren Stig Huss.
  • KOLLAR OLJAN. Inför varje start måste oljan kollas.
  • REN BENSIN? Först av allt tappar Pernilla lite bensin från fyra ställen i planet, två under planet och två i vingarna. ”Det får inte vara smuts eller vatten i bensinen”, säger Pernilla.
  • UPP I DET BLÅ. Pernilla sköter i stort sett all flygning själv. Stig uppskattar sina insatser till fem procent. Det är svårt att veta när man ska ingripa. Inte för tidigt, för då lär sig eleven inget.
  • Stig Huss på Gästrike flygskola har över 4 000 flygtimmar bakom sig och känner igen varje lada och träddunge runt Gävle. Han har utbildat runt 60 elever till privatflygare.
  • SNART FÅR HON FLYGA SJÄLV. Pernilla Wahlman har flugit 13 av de 45 flygtimmar som krävs för uppflygning för privat flygcertifikat.
  • HELA KLAFFAR. Pernilla kollar så att gångjärnen till klaffarna är hela och att inga kanter skadats. En oförsiktig landning av planets förra förare kan ha orsakat skador som inte upptäckts.
  • LUFTAR VINGARNA. Pernilla skjuter upp plåtportarna till den lilla hangaren där Cessnan står och väntar.
  • KLART FÖR START. Checkat och klart. Dags att lyfta. Men först en kontakt med Per-Erik Nilsson i flygledartornet om vindens riktning och hastighet, och en vink om var på startbanan plogbilen befinner sig.
  • PROPELLERN. Kompressionen ska inspekteras. Fyra ”hack” ska Pernilla dra den.”Stå stadigt, det har hänt att motorn startat”, varnar Stig.
  • HELA KLAFFAR. Pernilla kollar så att gångjärnen till klaffarna är hela och att inga kanter skadats. En oförsiktig landning av planets förra förare kan ha orsakat skador som inte upptäckts.
  • DET HÄR SKA VI ÖVA PÅ. Flygläraren Stig Huss och Pernilla går igenom nästa övning. Pernilla ska klara att landa på punkter som Stig ger henne – en förövning till riktiga nödlandningar. ”När vi är här drar vi av och fingerar motorbortfall”, säger Stig.
  • KRAFTIG SIDVIND. Kraftig vind gör det svårt för Pernilla att landa. ”Vi fick avbryta, sidvinden blev för hård. Planet är utprovat för 12 knop och det gick upp i 18 i byarna. Det var inte idealiska förhållanden med hänsyn till hennes flygerfarenhet”, säger Stig.”Det var inte den mysigaste flygdagen”, konstaterar Pernilla lite besviket.

Pernilla Wahlman är höjdrädd. Det finns broar hon har vägrat gå över. Men 1 000 meter över marken i en pytteliten, skakande, hoppande tvåsitsig Cessna är hon inte ens orolig.

– Det är inte så märkvärdigt, säger Pernilla som gör verklighet av sin dröm: att kunna flyga.

Annons

Det blåser rätt kraftigt på Rörberg. Över landningsbanan hovrar en elev från helikopterskolan i Arlanda och i klubbhusets kommunikationsradio hörs flygledaren Per-Erik Nilssons röst regelbundet meddela vindens riktning och hastighet kring flygplatsen. ”260 grader, 11 knop, max 18.”

Många har med sig flygdrömmen sedan barnsben. Men för Pernilla kom den senare, och ganska oväntat.

– Jag åkte med som fotograf i en helikopter som flögs av en 23-årig tjej. Vi följde poliser som letade efter någon som rymt. Vi flög runt hela dan och stannade för fika och jag tyckte det var skitmysigt. Planen var att ta helikoptercertifikat, men det är mycket dyrare så det fick bli flygplan i stället.

Förra våren satte hon igång och Pernilla har nu 13 flygtimmar bakom sig av de 45 hon minst måste ha för certifikatet.

– I början kändes det hopplöst. Men nu känns det inte så främmande längre. Första lektionen åkte vi och vickade med planet för mamma i Valbo!

I dag påbörjas träningen inför nödsituationer; flygläraren Stig Huss bestämmer olika punkter på banan som Pernilla ska landa på. Lektionen förbereds över en kopp kaffe.

– Vi planar ut på tusen fot och reducerar till 2 000 varv. När vi är här drar vi av och fingerar motorbortfall, säger Stig och pekar på översiktskartan.

Innan briefingen har de noga kollat via Luftfartsverket vad som ska hända i luftrummet under dagen. Det kan vara militära övningar eller detaljer som är ur funktion på olika flygplatser.

Den här dagen ska man till exempel inte flyga inom en viss radie från Stockholms universitet eftersom det pågår ett laserexperiment.

Sedan gör de en noggrann granskning av det viktigaste av allt: vädret. Det certifikat Pernilla tar gäller bara för visuell flygning och går molnen för långt ned går lektionen inte att genomföra. Men molnens undersida befinner sig på 11 000 fot och det är fri sikt 10 kilometer eller mer. Både söderut och norrut är det risk för isbildning.

– Det är ett dilemma, säger Stig. Vi har ingen avisning. Men vi ska bara hålla oss häromkring.

Under hela sitt flygliv har Stig Huss varit med om två mindre incidenter som båda slutade lyckligt. Och Pernilla har inte blivit avskräckt av någon obehaglig upplevelse i luften.

– Det värsta hittills var när vi skulle prova spinn, med nosen rakt ner och planet snurrande. Och jag är skiträdd att planet ska vicka bakåt och lägga sig på rygg i hård vind.

– När jag blev medlem i KSAK (Kungliga Svenska Aeroklubben) tyckte jag det kom mejl med haverirapporter inför varje flyglektion. Så i början var jag nojig. Nu klickar jag bort dem i stället, men det är väl meningen att man ska lära sig något av dem, säger Pernilla.

Pernilla har hittills klarat tre av de nio teoriproven; meteorologi, radiotelefoni och psykologi. Navigation och prestanda kommer härnäst.

– Det är sex och ett halvt kilo böcker, konstaterar Pernilla som har en benägenhet att skjuta teoridelarna framför sig. Men kurskompisarna pushar och peppar och hjälper mig att komma framåt. Alla är så himla gulliga och hjälper en med allting, både på kursen och i flygklubbarna.

Det är hög tid att gå ut i den lilla hangaren där den lilla tvåsitsiga Cessnan står. Planets alla funktioner kontrolleras noga igenom före varje start, allt från bensinen som måste vara ren till klaffarnas gångjärn som ska vara intakta. Särskilt måste värmningen av fartmätarens givare granskas. Om den isar igen blir det problem.

Planen tas var 50:e flygtimme till Borlänge för extra kontroll och service.

Sedan följer de en regelbunden serviceplan fram till 2 000 timmars flygning då motorn helt enkelt byts ut.

Cessnan, med Pernilla vid rodret, drar på längs startbanan, lyfter snart och svajar lätt i vinden. Efter ett högt vänstervarv kommer Pernilla ned för sin första sättningspunkt och efter bara några tiotal meter på banan lyfter hon planet igen för nästa försök.

Vingarna glänser i solen när planet kommer in för tredje gången, men nu verkar Pernilla ha problem, landningen blir studsig och ojämn och hon behöver en längre bit av banan för att komma upp igen.

Efter fem landningar måste lektionen avbrytas. Det blåser för mycket.

– Det här var inte idealiskt med hennes flygerfarenhet, säger Stig tillbaka i klubbhuset. Vi fick prova några vanliga landningar i stället, planet är utprovat för max 12 knops sidvind.

Tillsammans går de igenom vad som hänt.

– När du går ner på finalen måste du hålla rätt fart, det är farten vi flyger på, säger Stig.

– Jag hade fullt sjå att träffa banan i dag, svarar Pernilla.

Nu återstår loggböckerna. Planet har en egen, piloten har en egen och Stig för utbildningsprotokoll över Pernillas framsteg. Många obligatoriska uppgifter ska fyllas i, man får inte slarva.

Stig Huss utbildar i genomsnitt två elever per år, totalt har han lett ett 60-tal personer till färdigt flygcertifikat.

Själv förverkligade han sin flygdröm 1977. Sedan dess har det blivit över 4 000 timmar uppe i luften. Både kommersiellt och för sitt eget höga nöjes skull. Har man flygcertifikat kan man göra en utflykt till till Gotland, käka, och sen flyga hem igen...

Mer läsning

Annons