Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten

Annons

Jag ser upp på en reklampelare av en kvinna. En reklampelare som den senaste tiden skapat rabalder och agerat slagträ i den eviga debatten kring kvinnans fysiska uppenbarelse. Vad som är okej och vad som ej är. Den dialog som alltid existerat och troligtvis alltid kommer existera.

För hur mycket vi än försöka frigöra kvinnans kropp, så förblir den alltid politik.

Jag ser upp på reklampelaren och funderar över vår samtid. Men framför allt, över attityder kring kvinnan och hennes rätt till sin kropp och därmed, rätt till sin frihet. Vad är egentligen frihet, och vem har rätt att definiera den åt någon annan? Tillägnas den berörda gruppen ens utrymmet? Om inte, vem för talan åt gruppen? Hur attityder och benämningar formar vår verklighet. Hur otroligt viktigt det är att ibland tänka större, se stort.

I dag skrattar vi åt det faktum att vi använde nedsättande ord om våra medmänniskor à la n-ordet eller hur vi tidigare förfasades när den första kvinnan läste upp TT-nyheterna i radio. Ve och fasa! Dra mig baklänges! En kvinna som läser nyheterna, världen är upp och ner!

Tiderna ändras, även människors synsätt. Tur är ju det, för sjutton. Världen vidgas, sinnena vidgas, därmed våra attityder. Som i sin tur formar vår värld. Förhoppningsvis till det bättre, till det ljusare. Allting hänger samman. Och förmågan att tänka stort, det är det finaste människan har.

Kanske är det därför H&M och Åhléns i sin marknadsföring nu år 2015 valt att använda slöjbärande kvinnor. Kanske är det ett kvitto på att vi vidgar våra sinnen och som i sin tur vidgar våra attityder. Den positiva dominoeffekten är i rullning, ett amen för det.

Stormen mot både Åhléns och H&M har givetvis icke väntat på sig. Jag skummar igenom de förminskande (och många gånger hatiska) kommentarerna, och hittar ett återkommande ord. Nämligen: Kvinnoförtryck. Det ord som så många gånger används som en form av härskarteknik mot muslimska kvinnor. Någonting att placera som ett ok på den muslimska kvinnans axlar, att skylla det onda som pågår, och pågått, på henne. Att projicera. Att per automatik utgå från att hennes kontext givetvis inte kan vara självvald.

Jag tänker på reklampelaren och på att det är ett steg i rätt riktning, måhända ett kontroversiellt sådant. Men ändå, ett steg. Litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten. Ett steg att spegla det Sverige vi har i dag, att representera hur samhället faktiskt ser ut. Och inte osynliggöra grupper.

Precis som vi i dag förfasas över de upprörda reaktioner som medföljde av den allra första nyhetsuppläsning av en kvinna, kommer vi förhoppningsvis längre fram förfasas över den ton som så länge, och osolidariskt, tydligt misstänkliggjorde den muslimska kvinnan och hennes identitet. Gång på gång. Med ett ord som verktyg, nämligen: Kvinnoförtryck.

En människa, är och borde alltid förbli, sin egen företrädare. Och ingenting annat.

Mer läsning

Annons