Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Familjehemsbarn har sämre chanser i livet

/
  • TALAR FÖR FAMILJEHEMSBARNEN. Den prisbelönta forskaren Bo Vinnerljungs uppmaning till kommunerna är klar och tydlig: ”Satsa på skola och hälsa, det är det viktigaste vi kan ge våra barn och särskilt våra familjehemsplacerade barn om vi vill förbättra deras framtidsutsikter”.

Allt fler ungdomar omhändertas av svenska myndigheter och placeras i familjehem.


– De är de mest utsatta unga vuxna, utan egen skuld, i vårt samhälle, säger forskaren Bo Vinnerljung.

Annons

Bo Vinnerljung, forskare och professor i socialt arbete, föreläste i går i Gävle. Han har forskat kring hur det går för familjehemsplacerade barn när de blir vuxna.

De före detta fosterbarnen är en relativt stor grupp i samhället.

Enligt Bo Vinnerljungs uppskattning har mellan tre och fyra procent av den svenskfödda vuxna befolkningen någon gång varit fosterbarn. I Gävle finns i dag 180 barn som är placerade i jourhem eller familjehem.

– Det är framför allt barn från fattiga familjer med psykiskt sjuka eller missbrukande, ofta ensamstående föräldrar. Förekomsten av placering i dygnsvård före sju års ålder är en av sju bland barn med sämst förutsättningar i jämförelse med barn som har bäst förutsättningar, där omhändertas en av 2 000, säger Bo Vinnerljung.

Generellt sett är fosterbarnen som vuxna sämre lottade än jämnåriga av samma kön i normalbefolkningen.

– Det finns en hög överrisk för psykisk ohälsa, tonårsgraviditet, social vård, självmordsförsök, brott, missbruk och en för tidig död. De flesta blir lågutbildade och tvingas leva på ekonomiskt bistånd.

– Ju längre de har varit i vård, desto större risk finns det för självmordsförsök. Långtidsplacerade fosterbarn löper fyra gånger så stor risk för att begå självmord i tonåren eller i unga vuxna år.

Flickorna tycks i flera avseenden ha klarat sig ungefär lika bra som normalbefolkningen, medan pojkarna på alla områden ligger sämre till. De har till exempel lägre utbildning och andelen som har registrerats för brott är högre.

– De här barnen kommer från familjetragedier men det finns mycket som kommunerna kan göra genom att förbättra oddsen. Utbildning är den störst skyddande faktorn.

Maritha Johansson, ordförande i socialnämnden var en av drygt 90 åhörare i går.

– Man blir gråtfärdig. Vi har trott att vi gör det bästa för de här barnen men det blir ändå inte rätt. Det behövs en ökad samverkan mellan socialtjänsten och skolan. Vi ska bland annat göra en kartläggning av de här barnen och sätta fokus på skolgången.

Gävle kommun planerar även ett besök i Helsingborg för att lära av deras projekt för att stötta omhändertagna barn. (se fakta intill)

Mer läsning

Annons