Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fisken bet mig i lilltån

Min lilltå fick sig ett stick eller ett bett. Av fisken som grävt ned sig på botten.

Annons

Vid midsommartid hade jag, tjejen och bekanta det stora privilegiet att tillbringa tid på den spanska solkusten. Sol, sommar och allt det där som fattades i Sverige.

Stranden var kanon. Så en blåsig förmiddag hände det. Jag gick 15 meter ut i det 20-gradiga vattnet. Lagom för att doppa mig. På vägen tillbaka slog jag i en sten. Trodde jag. Väl upp vid solstolen sprängde det i vänster lilltå. Jag lade mig platt och hällde på kallt vatten. Kände mig själv lite "sjåpig" som klagade över en stukad tå. Kompisen gick hem för att hämta en värktablett. Tån sprängvärkte.

Haltade efter ens stund upp till Pedro som hyrde ut stolarna. Han tittade på de två prickarna på tån och sa, "it can be a spiderfish". Han rådde mig att gå till badvakten som satt uppflugen i ett torn. Badvakten, som bara kunde spanska, hämtade en kollega. Han i sin tur tillkallade ambulanspersonal. De konstaterade att det verkligen var en spindelfisk som bitit mig.

Sköterskan frågade om jag var allergisk. inte vad jag vet, blev mitt svar. De hämtade en hink med varmvatten från en närliggande servering. Däri fick jag doppa foten. Effekten blev att svullnaden lade sig. Då var jag inte allergisk och behövde ingen cortison.

De kommande dagarna bildades en gigantisk vattenblåsa på lilltån. Men det gjorde inte särskilt ont och det gick både att gå och springa på foten. På puben mötte vi två engelska par. Pensionärerna blev så fängslade av historien om kampen med spindelfisken att de letade efter en spindelmannendräkt åt mig i affären. Det blev en nyckelring föreställande superhjälten i stället.

Nu 1,5 månad senare är tån fortfarande svullen och lite öm. Nu väntar besök hos husläkaren.

Efter en kontroll med Naturhistoriska museet har jag förstått att det inte var det vi kallar en spindelfisk som jag trampade på. De lever på djupt vatten. Troligen fick jag i stället i klinch med en mindre fjärsing som gräver ned sig på en meters djup och som har taggar på ryggen. Hur som helst, tur jag inte såg besten då hade jag nöjt mig med att torrsola...

Mer läsning

Annons