Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler kvinnor söker till militärtjänst

/
  • Kepstest. Angelica Ullsten, 19 från Kramfors ryckte in under måndagen i Gävle tillsammans med David Rask, 19, från Gävle och 18-årige Nicklas Persson från Bollnäs.

Bälte, pälsmössa, fältmössa, stridshandske, marschkänga, trosor. I går hämtade ett femtiotal unga rekryter ut sin utrustning i Gävle. En tydlig trend är att allt fler kvinnor söker.

Annons

– Är det här också en mössa? frågar 20-åriga Mathilda Spaton-Goppers, och håller upp en kamouflagefärgad tingest.

– Nej, den ska du ha utanpå hjälmen.

– Jaha!

Arbetarbladet är med under måndagen när hon och ett femtiotal andra rekryter rycker in i Gävle. De inleder sin tre månader långa militära grundutbildning.

Sedan den allmänna värnplikten avskaffades för tre år sedan är den frivilliga utbildningen vägen in i det militära.

Stockholmaren Mathilda Spaton-Goppers går vidare längs disken tillsammans med 19-åriga Angelica Ullsten från Kramfors.

De tar emot och packar prylar för hösten: sovsäckar, marschkängor, vinterkängor, regnjackor.

20 procent av dem som sökt grundutbildningen under 2013 är kvinnor. Det är en stor förändring från tiden med värnplikt, då andelen kvinnor som gjorde lumpen var fem procent. Och under de senaste tre åren har trenden varit ökande. 2011 sökte 14 procent, förra året 19, enligt Försvarsmakten.

– Det är ganska mansdominerat. Som kvinna och som feminist ska det bli väldigt intressant, säger Mathilda Spaton-Goppers.

Varför vill du till det militära?

– För erfarenheten. Psykiskt och fysiskt. Och av nyfikenhet. Jag vill veta vad det är jag tar ställning till, skapa mig en egen uppfattning, som frågorna om Sverige behöver ett försvar. Militären är ju i allra högsta grad en politisk fråga, säger hon och understryker att hon inte går utbildningen för att föra fram egen politik, utan för att få kunskaper och lära känna människor.

Angelica Ullsten säger att valet att söka var ganska självklart. Hon hade gått en kurs hos Försvarsutbildarna och ville fortsätta.

– Man får lära sig nyttiga saker: sjukvård, hur man arbetar i ett lag. Det känns spännande. Det är inte för att jag vill ha ihjäl någon. Men om det händer något, en katastrof, så kan man hjälpa folk. Det är bra överlevnadskunskaper.

Inte heller Mathilda Spaton-Goppers har fokus på stridandet.

– Jag vill bli rik på erfarenheter. Och jag tror på kommunikation. Strid är inte det jag längtar efter. Jag är här för att se och lära.

Mer läsning

Annons