Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flera utredningar om självmordet i häktet

/
  • TOG SITT LIV PÅ HÄKTET. Afghanen i Gävlehäktet hade suttit inspärrad i 67 dagar i väntan på utvisning efter att ha suttit i fängelse dömd för en grov mordbrand i Kiruna. Mannen tog sedan sitt liv och flera olika utredningar granskar nu fallet.

Flera utredningar granskar nu fallet med den afghanske medborgaren som i slutet av maj tog sitt liv på häktet i Gävle. Polisens brottsutredning har lagts ned, men Kriminalvårdens egen och Socialstyrelsens pågår fortfarande.

– Min egen uppfattning är att samhället borde hitta en annan lösning än att spärra in utlänningar som ska utvisas i våra häkten, säger Rolf Johansson, tillförordnad chef för Kriminalvården i Gävleborg.

Annons

TV:s Aktuellt tog på tisdagen upp Gävlefallet i ett granskande reportage där man ifrågasatte migrationsverkets placeringar av personer i häktena. Trots att de inte är kriminella har de sämre rättigheter än de brottsmisstänkta som finns i häktet. Dessa kan få sitt frihetsberövande omprövat av domstol var fjortonde dag. Den rätten har inte de som placerats av migrationsverket.

Afghanen i Gävlehäktet hade suttit inspärrad i 67 dagar i väntan på utvisning efter att ha suttit i fängelse dömd för en grov mordbrand i Kiruna. Enligt Aktuellts inslag hade även mordbranden karaktären av ett självmordsförsök.

Enligt lagen har migrationsverket rätt att placera utlänningar som anses farliga för sig själv eller andra i häkte i väntan på utvisning.

Migrationsverkets egna förvar har inte resurser att sätta in den bevakning som behövs i sådana fall, en möjlighet som kriminalvårdens häkten anses ha.

Det var känt att afghanen i Gävlehäktet var självmordsbenägen.

Han hade läkarkontakt dagen före självmordet. Det fanns ett beslut att han skulle ses till minst varje halvtimme.

– I praktiken var tillsynen tätare än så. Självmordet skedde högst tio minuter efter att vår personal hade kontakt med honom, säger Rolf Johansson.

Afghanen hade använt textil från en filt och sina kläder och tillverkat en snara som han fäst i en skruv i väggen. Han levde när han togs ned, men hans liv gick inte att rädda.

Rolf Johansson tycker inte att det är bra att utlänningarna placeras i häktet, i synnerhet inte om de är självmordsbenägna.

– Häktet är en tuff miljö att komma till. Och vissa av personerna som migrationsverket placerar här är svåra att handskas med för oss. Vi kan inte deras historia på samma sätt som med de kriminellas. Det kan också finnas språksvårigheter som komplicerar situationen.

Personligen efterlyser han en annan placeringsform för de utlänningar som inte kan finnas i migrationsverkets förvar.

– Det borde finnas en annan typ av placering, med personal som är specialiserad på den här problematiken, antingen hos migrationsverket, eller inom kriminalvården, säger Rolf Johansson.

Mer läsning

Annons