Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flest fattiga i Gävleborg

Gävleborgs län har flest ekonomiskt marginaliserade i landet, visar en undersökning från Swedbank. Och inkomsterna för de ekonomiskt mest utsatta har halkat efter den övriga inkomstutvecklingen.

Annons

Under åren 2004-2006 var 7,2 procent av Gävleborgs invånare ekonomiskt marginaliserade enligt Swedbanks sätt att räkna.

De avser de som under tre år haft minst 80 procent av sin inkomst från sociala ersättningar som a-kassa, socialbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning och liknande.

Ökat i hela landet

Den här gruppen ”långtidsbidragsberoende” har ökat i hela landet sedan början av 1990-talet, från 3,9 procent perioden 1991-1993 till 6 procent 2004-2006.

Alla kommuner i Gävleborgs län ligger över riksgenomsnittet. Allra värst är läget i Söderhamns kommun med över 10 procent. Men även i Gävle var det åren 2004-2006 hela 6,7 procent av de i arbetsför ålder som levde främst på sociala ersättningar.

– Det här är de som står helt utanför arbetsmarknaden, de påverkas inte i särskilt stor utsträckning av bättre konjunktur och bättre arbetsmarknad. En stor del av dem lever på sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension, säger Cecilia Hermansson, utredare på Swedbanks ekonomiska sekretariat, som har gjort rapporten tillsammans med Ylva Yngvesson på Swedbanks institut för privatekonomi.

Har halkat efter

De menar att om man vill minska fattigdomen så räcker det inte med åtgärder för att minska utanförskapet, det vill säga få fler i arbete. Sådana åtgärder innebär ofta att bidragsnivåer sänks, vilket i stället försämrar den ekonomiska situationen för många av de mest ekonomiskt utsatta, menar de.

Rapporten visar att den här gruppen har halkat efter resten av samhället i fråga om hur mycket pengar man har att röra sig med. Ersättningsnivåerna och taket för exempelvis a-kassan har inte räknats upp i samma takt som lönerna har stigit.

– Man kan säga att den relativa fattigdomen har ökat, de som har minst har halkat efter vilket ökar ojämlikheten i inkomstfördelningen, säger Cecilia Hermansson.

Ekonomisk utsatthet

För att man på allvar ska kunna diskutera fördelningspolitik tycker hon att det bör tas fram bättre mått på ekonomisk utsatthet.

– Vi missar säkert en del i vår undersökning, exempelvis en del hemlösa som inte har någon ersättning alls. Och en del av de som vi räknar med kanske lever i familjer som sammantaget har hyfsade inkomster, säger Cecilia Hermansson.

Mer läsning

Annons