Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskare vill se att papperslösas rättigheter stärks

/
  • Det är fel att tala om en informell och en formell sektor menar Anders Neergaard. De papperslösa finns mitt i bland oss, och ofta kan en arbetsgivare ha både vit och svart arbetskraft.
  • Niklas Selberg vill se lagändringar som stärker de papperslösas situation på arbetsmarknaden.

"Ett närmast olösligt problem" – så beskriver forskaren Anders Neergaard situationen för de papperslösa på arbetsmarknaden. Dessutom är han rädd för att utnyttjandet av papperslösa kommer att öka i takt med att politiken för att hitta fler gömda får genomslag.

Annons

Regeringen har som mål att antalet avvisningar och utvisningar ska öka. Anders Neergaard, docent vid avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet, tror det kommer leda till att fler känner sig tvingade att gömma sig för polisen och migrationsverket.

Fler människor kommer att stå utan skyddsnät, beredda att ta vilket jobb som helst.

– Ju mer staten beslutar sig att jaga papperslösa, ju mer kommer det hjälpa arbetsgivare att få mycket, mycket billig arbetskraft, säger Anders Neergaard.

Papperslösa utnyttjas som arbetskraft i många olika branscher. Det är omöjligt att sätta några exakta siffror på hur många papperslösa som finns i landet.

– Det är nog rimligt att tro att papperslösa finns mitt i vår vardag i mycket högre grad än vad vi tror, och att arbetare betalas en del av dagen med avtalsenliga löner och en del av dagen med löner som ligger betydligt under avtalen. Jag tror inte man ska prata om en informell sektor och en formell sektor, utan de överlappar, säger Anders Neergaard.

I dag är det liten risk för arbetsgivare att drabbas av sanktioner för att de anställer papperslösa. Sydsvenskan rapporterade i våras att arbetsgivare till och med tipsar gränspolisen om var gömda migranter håller till.

Niklas Selberg är doktorand i arbetsrätt vid Lunds universitet. För att stärka de papperslösas rätt på arbetsmarknaden förespråkar han lagändringar som innebär att polisen inte får genomföra inre utlänningskontroller på och kring arbetsplatsen, och att ingen får utvisas ur landet förrän den har fått betalt för utfört arbete.

– Dagens regelverk innebär att staten blir medskyldig till den exploatering och utsatthet som drabbar papperslösa arbetstagare. Ur arbetsrättslig synvinkel kan man säga att de arbetstagare som är i störst behov av skydd när de arbetar inte får detta, skriver han i ett mejl till Arbetarbladet.

Även om papperslösa i dag vistas i landet illegalt, ska ett brott aldrig innebära att någon förlorar sina juridiska rättigheter, menar Niklas Selberg.

– Sannolikt motsvarar papperslösas arbetsvillkor i praktiken ofta tvångsarbete, som är förbjudet och ett brott mot mänskliga rättigheter, skriver han.

Läs alla delar i vår granskning av det dolda samhället:

Regeringen kräver att gränspolisen hittar fler gömda migranter

Anna Norling: Avkriminalisera de papperslösas arbete

Papperslösa tvingas jobba för småpengar: "Det är en slavmarknad"

Allt fler asylsökande väntas gå under jorden

Papperslösa Sahars lön i Gävlebutiken – 26 kronor i timmen

Krönika: Det dolda samhället – problemet som inte finns

Därför granskar vi det dolda samhället

Grova brottslingar tjänar pengar på papperslösa

Ali blåstes av populär krog i Gävle – nu vill han ha revansch

Hårdare konkurrens om svartjobben: "Samhället ser mig som ohyra"

Raia och Hassan anlitas svart av föreningar och organisationer i Gävleborg

Mer läsning

Annons