Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Friska100-åringar – ja tack!

Det räcker inte bara att ha många patienter för att få ekonomin att gå ihop.

Man måste även erbjuda många besök och ge mycket vård.

Annons

Många hälsocentraler – både landstingsdrivna och privata – har svårt att få ihop ekonomin sedan hälsovalet och det nya ersättningssystemet infördes.

En förklaring är att fler hälsocentraler ska dela på samma antal patienter och pengar som tidigare. För att få full betalning måste patienterna dessutom få en stor del av sin vård på hälsocentralen och inte gå till sjukhuset för ofta.

– Tar man emot fler besök är det också rimligt att man får mer betalt, säger Sten Skelander på Hälsovalskontoret.

Men det är svårt för många hälsocentraler att ha hög så kallad täckningsgrad, i synnerhet i Gävle och Hudiksvall eftersom de som bor nära sjukhus också besöker sjukhus oftare.

Hälsocentralerna får också betala om deras patienter är ”otrogna” och går till en annan hälsocentral eller till privatpraktiserande sjukgymnaster och läkare. Något som inte är så populärt.

– Det är ett jätteproblem att vi tvingas ta ansvar för patientströmmar som vi inte kan påverka, säger Lasse Källström, regionchef på Carema.

Finns det patienter som är mer lönsamma än andra?

– Vi har inte tänkt i de banorna men rent teoretiskt är det väl friska 100-åringar, säger Lasse Källström.

– Det bästa är om man har en bra mix av patienter. Man måste ha en del som är friska för att klara av att ta hand om de som är mer vårdkrävande, säger Berit Fredricsson som i dag ansvarar för landstingets hälsocentraler men snart blir ny chef för Hälsovalskontoret.

Hälsocentralerna kan inte heller välja patienter, det är patienten som väljer och hälsocentralen kan aldrig säga nej.

Mer läsning

Annons