Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gävleforskaren står fast

/

Gävleforskaren Nader Ahmadi står fast vid tesen att de apatiska flyktingbarnen kunde varit manipulerade.

– Vi skrev att rent teoretiskt kan man inte utesluta en sån möjlighet när en sån här epidemi uppstår i ett land. Det står jag fast vid, säger han.

Annons

Från nyår blir Nader Ahmadi chef för den nya akademin för humaniora, ekonomi och samhällsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

För fyra-fem år sedan hade han regeringens uppdrag att granska fallen med apatiska flyktingbarn.

Det var bland annat slutsatserna i den utredningen som dåvarande migrationsministern Barbro Holmberg stödde sig på när hon hävdade att det skulle vara ”en humanitär katastrof” att ”per automatik” ge de apatiska flyktingbarnen och deras familjer asyl i Sverige.

– Det har inte kommit någon ny forskning som på något sätt varken kompletterar eller går emot mina resultat, säger Nader Ahmadi.

Vandringssägner

Nyligen kom journalisten Gellert Tamas bok ”De apatiska – om makt, myter och manipulation” där han granskar hur tjänstemän, läkare och politiker hanterade frågan under åren 2003 till 2006.

Enligt Tamas skapades en bild byggd på fördomar och vandringssägner. Han hittade inte ett enda exempel som stödde påståendena att barnen skulle ha bluffat eller vara manipulerade.

– Boken har inget med fakta och forskning att göra. Han har en politisk agenda, säger Nader Ahmadi.

– Han visar en svartvit bild av verkligheten. Men han har inte gjort några nya intervjuer, han har inte rest till familjernas hemländer och han har inte träffat familjerna.

Nader Ahmadi medger att ingen undersökning ger belägg för att det skulle ha förekommit manipulation eller förgiftning.

– Nej, och inte heller motsatsen, menar han och hävdar att det är både dumt och naivt att påstå att det inte kan ha förekommit bland de 424 fallen med apatiska barn.

Enda landet

Han står fast vid uppfattningen att Sverige var det enda land där apatin bland flyktingbarn blev en ”epidemi”.

– Det förekom aldrig någon annanstans, säger Nader Ahmadi och konstaterar att inte heller Gellert Tamas berör frågan varför ”epidemin” uppstod, varför det skedde just i Sverige och varför det tog slut så snabbt.

Mer läsning

Annons