Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Häktesplaceringar av utvisningshotade fortsätter

Trots kritik från FN:s och Europarådets tortyrkommittéer sitter i dag sju utvisningshotade personer, som inte begått något brott, på häktet i Gävle.

En man har suttit isolerad sedan i maj, då han greps efter att några timmar tidigare rymt från Migrationsverkets förvar i Gävle.

Annons

– Det är fel att personer som inte har begått något brott placeras på häktet. Det blir en slutenhet som den här typen av klienter inte behöver, säger Mats Edsgården, revisor på Kriminalvården som i veckan ska presentera en rapport om häktesplaceringarna.

Säkerhetsfara

Migrationsverket beslutar om häktesplacering då en person utgör en säkerhetsfara, det vill säga om personen exempelvis försökt att rymma från Migrationsverkets förvar, om personen hamnat i bråk, är en fara för andra – eller sig själv.

På häktet isoleras man i en cell utan samma möjlighet till kontakt med omvärlden, och i dessa fall utan någon fast tidsgräns.

25 personer i häkte i år

Hittills i år har 25 personer placerats i Gävlehäktet av säkerhetsskäl.

Christer Fryklund, beslutsfattare på Migrationsverket i Gävle, uppger att de regelbundet förflyttar personer dit.

Är det rimligt att personer som inte är misstänkta för något brott häktesplaceras?

– Det är den lösning som lagstiftarna har gett oss och den måste vi rätta oss efter.

Enligt Mats Edsgården hanterar man situationen på ett felaktigt sätt.

– Mår en person dåligt behöver den stöd och hjälp. Situationen blir inte bättre för att man låser in personen 23 timmar om dygnet, säger han.

När någon förflyttas till häktet tar kriminalvården över ansvaret. Detta är också ett av problemen, enligt Mats Edsgården.

– Det är en väsentligt högre kostnad att ha någon placerad på psykiatrin än på häktet. Om en person då flyttas till häktet får Kriminalvården ta den eventuella kostnaden. Då får vi en ekonomisk aspekt, med två verksamheter som redan är under ekonomisk press. Jag vet inte hur utbrett det är, men det har hänt i ett par fall vet jag.

Inte av ekonomiska skäl

Christer Fryklund förnekar starkt att de skulle ha häktesplacerat någon för att på så sätt slippa den ekonomiska kostnaden av psykiatrisk vård.

– Vi har aldrig någonsin lagt in några ekonomiska aspekter på häktesplaceringar. Det skulle vara helt vansinnigt! säger han.

Finns det något bättre alternativ än häktesplacering?

– Ett alternativ är att vi har häktesceller på förvaret. Ser man det så skulle vi också behöva ha en motsvarighet till psykiatrin på förvaret. Det känns ganska orimligt, säger Christer Fryklund.

Ändrade rutiner

Enligt Tiina Hennel, juridiskt ombud i Gävle, har häktespersonalen i Gävle ändrat sina rutiner sedan en man som skulle utvisas till Afghanistan begick självmord i häktet i maj.

– Min uppfattning är att de varit mycket snabbare på att skicka människor till psykiatrin efter det, säger hon.

Hon är annars mycket kritisk till häktesplaceringar av utvisningshotade som inte begått något brott.

– Det är människor som redan är i en mycket utsatt livssituation. Att då bli inlåst är väldigt tufft, säger hon.

Mer läsning

Annons