Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hallå - var är lärarna?

/
  • Ganska lagom. Sofia Mattson, 19 år, Gustav Elfström, 21 år och Johanna Sundqvist, 19 år läser geomatik och har undervisning ungefär två heldagar i veckan. ”Ganska lagom, men ibland är det inte tillräckligt,” tycker de.
  • Anslagen minskar. Högskolan har krav på sig att spara varje år, därför drabbas också studenterna, förklarar Svante Brunåker, utbildningchef vid Högskolan i Gävle.
  • För lite undervisning. Erik Andersson                        och David Broberg-Engstrand, studenter på programmet för ekonomisk fastighetsförvaltning tycker att det är för lite undervisning på högskolan.

Studenter på svenska universitet och högskolor får allt mindre undervisning. På Högskolan i Gävle kan det innebära så lite som två föreläsningar i veckan.

Annons

– Det är för få. Man får en genomgång av uppgifterna som man ska göra, men sedan är det fritt. Visst, det är högskolestudier och eget ansvar, men det är för lite, tycker Erik Andersson, 22 år, student på programmet för ekonomisk fastighetsförvaltning.

Erik Andersson och David Broberg-Engstrand, 22 år, har studerat tillsammans i ett och ett halvt år på Högskolan i Gävle. Under vissa kurser har de bara haft två föreläsningar i veckan.

– Man borde åtminstone ha tillfälle att träffa läraren oftare för att ställa frågor. En lärare hade sex kurser samtidigt och då var det svårt att få tag på honom, menar David Broberg-Engstrand.

Högskoleutredningen från 1992 beräknade att sex timmars föreläsningar och tre seminarietillfällen per vecka är ett undervisningsminimum. Men verkligheten är långt därifrån.

Högskolorna får allt mindre resurser per student och tvingas skära ner på undervisningen.

Sedan 1994 har värdet på anslagen minskat med upp till en tredjedel. Det beror dels på besparingar, men framför allt på att högskolan har ett produktivitetsökningskrav från staten på sig, vilket gör att studentpengen urholkas år för år.

– Anslagen blir mindre och vi har i uppdrag att spara varje år. Löneökningarna är större än anslagsökningarna och skillnaden däremellan måste vi spara, säger Svante Brunåker, utbildningschef vid Högskolan i Gävle.

Enligt Svante Brunåker är högskolans strävan att varje år öka effektiviteten inom förvaltningen och att spara på administrationen i stället för på undervisningen. Men det har inte lyckats helt.

– Lärarna har också känt av besparingskrav. Prislapparna per student har minskat.

Och värst drabbas studenter inom samhällsvetenskap och humaniora. Högskolorna får mindre pengar per samhälls- och humaniorastudent än per teknolog, vård- och lärarstudent.

Enligt en undersökning från Uppsala universitets studentkår 2006 var det genomsnittliga antalet undervisningstimmar på grundkurserna inom humaniora 3,8 timmar och 4,6 timmar inom samhällsvetenskap. Det betyder mellan 35 och 37 timmars självstudier.

Studentkåren i Gävle är kritisk till att undervisningstimmarna blir färre.

– Det ser väldigt olika ut på olika program, men generellt är det önskvärt med fler lärarledda timmar. Det är något vi självklart arbetar för, säger Rickard Petrés, vice ordförande Gefle Studentkår.

Mer läsning

Annons