Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hemliga papper fick säkerhetstransport

/
  • Nils Lindmark har gått till jobbet genom samma entré i 40 år – lika länge som Lantmäteriet har funnits i Gävle.
  • Civilminister Svante Lundkvist tog det första högtidliga spadtaget för bygget av Lantmäteriet i Gävle.

För 40 år sedan, 1975, packades hela Lantmäteriets huvudkontor i Stockholm ner i flyttkartonger. Målet var splitter nya lokaler i Gävle.

Annons

Men det hela började sex år tidigare, 1969, då regeringen tillsatte en utredning om att utlokalisera statliga myndigheter. I maj 1971 kom beslutet: 27 myndigheter skulle flyttas ut från Stockholm, fyra av dem placerades i Gävle, alla inom lantmäteribranschen.

Två år senare beslutades också att två av de fyra myndigheterna skulle slås ihop, och de blev Statens lantmäteriverk.

LÄS MER: Lotta Sjöberg kan få pris – har satt Lantmäteriet på kartan

En av de som har varit med sedan starten 1975 är avdelningsdirektören Nils Lindmark. Han lotsar vant runt i alla korridorer i byggnaden, som ligger ett stenkast från Fjärran Höjderbadet.

Han anställdes en gång för att jobba med just flytten, men var inte med när de anställda i Stockholm fick beskedet, som hade följts av krismöten.

– Det var många som slutade, och många av de äldre fick komma till en annan myndighet i Stockholm så att de fick vara kvar där.

I ett häfte inför 40-årsjubileet går att läsa att personalomsättningen var 45 procent mellan 1 juli 1974 och 1 juli 1975.

Men det var ändå många anställda som beslutade att även packa privata flytt- lådor och hänga med till Gävle.

– Vissa tyckte det var roligt att flytta och de flesta på ekonomiavdelningen, där jag jobbar, gjorde faktiskt det.

LÄS MER: Lantmäteriet spärrar SVT Play vid skidtävlingar

För att möta det nya behovet av bostäder byggdes flera bostadsområden i Gävle ut – bland annat Andersberg, Sätra, Bomhus och Hagaström.

– Lindesnäsvägen i Hagaström blev en populär gata, där bosatte sig många lantmätare.

Nils bodde i Stockholm i sex månader för att förbereda flytten. Bland annat var han med på några resor till Gävle som de anställda bjöds på. Det skulle ge dem en känsla om en flytt var tänkbar.

– Sedan lottades tomter ut till de som var intresserade.

Samtidigt, berättar Nils, fanns det en oro bland Gävleborna när så många flyttade hit samtidigt.

– Det fanns de som var oroliga för att stockholmarna kom hit och tog en massa bostäder.

Flytten av allt kontors- material var noga planerad och det gjordes flera resor mellan städerna. Av miljöskäl forslades stora delar med godståg. Men några resor var man tvungna att göra med bil.

– Vi körde en säkerhetstransport från Stockholm med papper som förvarades i kassaskåp. Bland annat kartor som var försvarshemligheter.

LÄS MER: Allt fler frågar efter spökhus

Att det nya huvudkontoret skulle byggas i Sörby, där det ligger i dag, var ingen självklarhet. Det fanns flera alternativ, bland annat i krokarna där Skattemyndigheten ligger i dag.

– Men vad jag kommer ihåg så var det för skakigt i marken där av trafiken. Det måste vara stadigt för de som ritar kartor, och på den tiden gjorde man ju det för hand på stora ritbord, berättar Nils.

Till slut föll valet på den nuvarande tomten. Där låg då den nedlagda Bobergs fajansfabrik som revs för att göra plats för nybygget.

Efter de 40 åren är det mesta av byggnaden intakt, än i dag är entrén densamma. Men några moderna tillbyggnader och ombyggnationer invändigt har det förstås blivit.

Mer läsning

Annons