Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I lönndom kuppade vi hem lekstugan

/

Annons

Vi hade knappt hunnit flytta in i huset förrän sonen, som då var i förskoleålder, bestämde att vi måste bygga en trädkoja i det största äppelträdet. Jag hjälpte till. Ville inte att ungen skulle skada sig eller spika i det 100 år gamla trädet (kul var det också förstås). Med rep och ståltråd lyckades vi få till en hyfsad trädkoja med betoning på koja. En gammal kökslucka fick fungera som ytterdörr. En repstege ledde upp till kojan, på så sätt kunde han bestämma vilka som fick komma på besök. Han kunde sitta där långa stunder och läsa serietidningar eller spana med sin kikare. När han ville ha saft och kex skickade han ned en korg som var fastknuten i ett snöre. Det hände också att hans hjärtas dam, flickan på andra sidan häcken, bjöds upp i kojan. Då hördes plötsligt smackande ljud uppe från lövverken.

"Vad håller ni på med däruppe?"

"Ingenting", svarade de unisont och fnissade hysteriskt.

Med tiden blev kojan för skruttig och fick rivas. Tanken var att bygga en ny, mer rejäl trädkoja eller en lekstuga. Vi skissade och planerade, men tiden räckte inte till. "Vi köper en färdig lekstuga i stället", föreslog jag. Pappan tittade på mig som om jag precis hade erkänt att jag tänkte skaffa hockeyfrilla och stjäla kyrksilvret.

Till slut föll jag till föga för barnens tjat. Och till viss del ville jag kanske också mätta min egen barndomslängtan efter en lekstuga. I lönndom kuppade jag och barnen hem en begagnad lekstuga. Med exakt precision placerades den i trädgården utan att ett blad kröktes på rhododendronbuskarna.

Så lömskt, tyckte pappan med stukat självförtroende och skadad tillit.

Jag målade stugan och tapetserade, men struntade i mönsterpassningen. Vi invigde lekstugan med att övernatta i den. Golvet var täckt med madrasser, kuddar, sovsäckar och gosedjur. Det doftade nytt av färg och tapetklister. Och jag fick sova med böjda ben hela natten för att få plats.

Första sommaren lekte barnen järnet i stugan. Mellan varven användes den som klubbstuga för bakugan- och legofantaster. Men intresset avtog långsamt. När hoppet för stugans fortsatta existens verkade vara ute gjorde plötsligt barn nummer tre entré. Hon älskar att skrota runt i stugan. Alla som kikar in bjuds frikostigt på kaffe i pyttesmå Pippi Långstrump- koppar (påtårarna tar aldrig slut) och steniga kakor på udda porslinsfat. Det gäller att hålla sig framme.

Mer läsning

Annons