Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ismail har tolkat sedan han var 6 år

/

Hade pappa imamen fått som han önskat hade yngste sonen, Ismail Osman i Gävle, tolkat koranen och haft huvudstaden Arbailos moské i irakiska Kurdistan som arbetsplats.

Annons

I stället tolkar han svenska, kurdiska och arabiska. Mellanösterns respektive det svenska samhällets politik och kultur, seder och bruk. Och har hela Gävle som arbetsplats.

– Det förväntades av mig att läsa till imam eftersom pappa och jag var så nära, säger Ismail, som inledde sin skolning till imam då han var sex år.

En annan anledning var att hans äldre bröder redan valt bort faderns kallelse och läst till lärare.

– Även om skolningen till andlig ledare kostade mig min barndom har den givit mig mycket värdefull kunskap.

I tonåren följde frigörelse med egna val och beslut. Allt med faderns välsignelse.

att bli imam och började studera världsreligionerna och demokrati. Gick med i Kurdistans folkparti. Läste till civilingenjör. Och gick 1984 med i motståndsrörelsen.

1988 – under Saddam Husseins folkmord i norra Irak, då 182 000 kurder och 2 000 samhällen utplånades – flydde Ismail från rörelsens säte i Khwakork-dalen till Iran.

– Som motståndsman hade man två val. Att stanna och bli dödad eller att fly och överleva, säger Ismail, som då var 25 år.

I Iran kunde Ismail läka, och beskriver den tiden så här:

– Trots alla tragedier och hemskheter har jag min livslust och mitt skratt i behåll. I dag är jag lyckligare än Zorba!

I Iran skaffade Ismail ett tunisiskt pass och började planera sin flykt till Europa.

in sig på första bästa utlandsflyg – till Stockholm – rev sönder sitt falska pass och sökte asyl på Arlanda.

Skutskär blev Ismails första hem i Sverige, och när han inte fick jobb som civilingenjör började han att studera igen, vid Högskolan i Gävle.

I dag har han studerat hälften av sitt liv, och studerar på sätt och vis fortfarande. Tolkjobbet förutsätter nämligen dagliga uppföljningar i världens medier av svensk och irakisk-kurdisk politik och samhälle. Kunskap om lagar, juridik, rättigheter, skyldigheter, förordningar, etik, läroplaner. Och specialkunskap inom allt från migration till hjärtkirurgi och utvecklingssamtal i skolan.

Ismail har även en politisk (FP) röst i Gävle, han hälsar på var och varannan på Gävles gator, och han kan sitt Gävle.

– Jag är gift, har två barn. Spelade bordtennis som ung, men föredrar promenader i dag. Jag lyssnar på musik och läser svensk och kurdisk- arabisk skönlitteratur.

Men även då han bara ska koppla av med en god bok hemmavid får den professionell betydelse.

– Litteraturen ger mig känsla för språkliga nyanser och insyn i det svenska livet. All kunskap är viktig, även talesätt, metaforer och ordspråk eftersom människor ofta förstärker språket med bevingade ord.

Som exempel nämner Ismail det svenska talesättet ”Det går inte att lära gamla hundar sitta” som måste omtolkas eftersom hundar inte har status i Mellanöstern. Och, för att översätta ”brasklapp” måste man känna till biskop Brask och hans ”lapp”. Han skrattar gott när han berättar om den äldre kurdiske klientens skrattsalvor när denne presenterades för en svenska med namnet Gun.

– Gun betyder pung på kurdiska!

som tolkar måste ha förståelse för är människors erfarenhetskunskap. Att all tolkning dessutom sker i jagform skärper kravet på bred språklig kunskap ytterligare.

Ismails ständiga möten med nya människor, nya öden och ny kunskap ställer också en fråga om hur han härbärgerar allt.

Han förklarar yrkeskraven om neutralitet och tystnadsplikt, vilket skyddar både klient och tolk. Ett grundskydd som också styrks av kammarkollegiets auktorisation, sekretesslagen, och genom möjlighet till handledning.

att ”glömma”. I samma stund han har avslutat ett uppdrag har han glömt dess innehåll. Att mellan sina dagliga åtaganden se till att prata trivialiteter över en kopp kaffe med kolleger, är ytterligare ett sätt att ”glömma”. Och är han ändå inte i jämvikt vid dagens slut läser han kurdisk, arabisk och svensk skönlitteratur.

– Helst Gunnar Ekelöf. Han var en främling i eget land. Något jag kan känna igen mig i från uppväxten och tiden som motståndsman, säger Ismail, och berättar att han upplever Ekelöfs tolkningar av Främre Orienten som stor svensk litteratur.

Därför har han alltid Gunnar Ekelöf på nattygsbordet.

Mer läsning

Annons