Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Jag hade blivit vansinnig om någon ifrågasatt min sjukpenning”

Alla gravida har tröttsamma perioder. Många kräks innan de går till jobbet. Andra sover dåligt på slutet. Många tvingas skippa långpromenaderna. Normala graviditetsbesvär som sällan motiverar sjukskrivning.

Annons

Men människor som har så ont att de inte kan föra normala samtal, som har så svullna och ömma leder att tangentbordet avskräcker, som knappt kan gå för att bäckenfogarna luckrats upp, som får smärtsamma sammandragningar så fort de böjer sig framåt. Ska de inte kunna få sjukpenning för sina besvär, när deras gubbar kan stanna hemma med betalt för 38 graders feber?

Försäkringskassan har fått bakläxa. Deras snäva bedömningar av sjukdom och normala graviditetsbesvär är inte bara orimlig och otidsenlig för folk i allmänhet. Stockholms tingsrätt kallar det diskriminering.

Jag är själv gravid och väntar mitt andra barn strax före jul. Jag tänker bara jobba ett par veckor till. Sedan ta ledigt, med föräldrapenning, för min egen skull och det blivande barnets. För att hinna varva ner, ställa in fokus på annat än nyheter och fackliga förhandlingar. Jag har ingen tanke på att försöka bli sjukskriven för tung mage, trötthet och lättare koncentrationsbesvär. Det är inte det det handlar om.

Men hade någon ifrågasatt min rätt till sjukpenning för knappt tre år sedan, då jag väntade min son, då hade jag blivit vansinnig. Förmodligen ringt Diskrimineringsombudsmannen jag med. Jag hade ont jämt, sov knappt något, stapplade bara några meter i taget, fick avbryta intervjuer för att jag inte kunde ta in vad folk sa. Jag blev sjukskriven i tre och en halv månad, och fick betalt för varenda dag.

Jag hoppas att domen från i går leder till diskussioner, och framför allt: slut på godtyckligheten.

Mer läsning

Annons